Radar – Nyhet

Kan utvisas trots dödsdom

Utvisningarna till Afghanistan fortsätter. En av dem som står på tur är journalisten Wares Khan. Talibanerna har dömt honom till döden, men Migrationsverket vägrar tro honom. Nu vänder sig hans ombud till FNs människorätt skommitté.

Utvisningarna till Afghanistan fortsätter. En av dem som står på tur är journalisten Wares Khan. Talibanerna har dömt honom till döden, men Migrationsverket vägrar tro honom. Nu vänder sig hans ombud till FNs människorätt skommitté.

För snart tio år sedan kom Wares Khan till Sverige. Här har han fått vänner och jobb för en mobiloperatör. Och härifrån har han producerat videor och tv-program som kritiserar talibanernas övergrepp i hemlandet Afghanistan. Efter miljontals visningar på Youtube är han känd bland afghaner – och hatad av talibanerna.

– Man kan inte leva en enda dag i Afghanistan om man är i min situation. De kommer att döda mig om jag skickas tillbaka, säger Wares Khan.

Wares Khan skulle utvisas redan förra veckan. Han hörde till det femtiotal asylsökande som skulle sättas på ett plan till Afghanistan. Men när polisen hämtat honom fick han plötsligt veta att han inte skulle åka, utan förklaring till varför. En vecka senare kom beskedet att Migrationsverket avslår hans ansökan om verkställighetshinder.

Wares Khan har nu tre veckor på sig att överklaga beslutet – men kan utvisas vilken dag som helst eftersom det redan finns ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Hans ombud Elin Edin sätter nu sitt hopp till FNs människorättskommitté som tidigare fällt Sverige för att inte respektera Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

– Vi har en rättsstat och då ska rättsstatens principer råda. Det handlar om okränkbara rättigheter som rätten till liv och om rätten till en rättvis prövning, säger Elin Edin.

Hon menar att Wares Khan löper en uppenbar risk att dödas av talibanerna och att Migrationsverket nonchalerar sina egna nya riktlinjer som säger att det försämrade säkerhetsläget är en ny omständighet som ska vägas in i asylprövningen. I sitt avslagsbeslut skriver myndigheten att det inte tillkommit några nya skäl som hindrar utvisning.

– Man skriver ett rättsligt ställningstagande för att få tyst på opinionen, sedan struntar man i det, säger Elin Edin.

Syre har sökt Migrationsverket under två dagars tid för en intervju men de kunde inte få tag på någon som kunde besvara frågor per telefon. I en mejlkommentar understryker man att det försämrade säkerhetsläget inte innebär att alla afghaner har skyddsskäl, utan att varje fall ska prövas individuellt.

Wares Khan

Wares Khan är journalist och tillhör därmed en av de grupper som Migrationsverket nu menar är särskilt utsatta. Men det hjälper inte. Eftersom han publicerar sig via Youtube och en lokal tv-kanal är han inte journalist ”i traditionell mening” enligt myndigheten. Att hans genomslag är större än de flesta journalisters bortser Migrationsverket ifrån. Detta trots att det inte rör sig om ett legitimationsyrke och att alla som publicerar journalistik kan kalla sig journalister. Syre har frågat Migrationsverket hur de avgör vem de betraktar som journalist, men de har alltså inte ställt upp på intervju.

Det är inte bara Wares Khans yrkesidentitet som Migrationsverket avfärdar. Hela hans historia ifrågasätts. 2015 gav Wares Khan upp kampen för en fristad i Sverige efter en utdragen asylprocess. Han återvände till Afghanistan, men tillfångatogs av talibanerna och sattes i läger. Av allt att döma var avsikten att avrätta honom, men han lyckades fly under en morgonbön.

Han satte återigen kurs mot Sverige, fastnade i Bulgarien och skickades tillbaka till Afghanistan. Han flydde ännu en gång och kom till Sverige igen. Men Migrationsverket tror inte på att Wares Khan över huvud taget varit tillbaka i Afghanistan, trots att han lämnat in biljetter och annan dokumentation för att styrka sin berättelse.

Troligen har bulgariska myndigheter en passkopia bevarad, men det har Migrationsverket vägrat att undersöka. De hänvisar till att det i första hand är den asylsökande som ska styrka sina uppgifter. Inte heller har myndigheten haft något samtal med Wares Khan om hans återvändande till Afghanistan.

– Migrationsverket tar inte sin utredningsplikt på allvar. Wares är helt rättslös, säger Elin Edin.

Inte heller den dödsdom från talibanernas underrättelsetjänst som Wares Khan fått via personer i Afghanistan övertygar Migrationsverket. Stämplarna på pappret räcker inte, dokumentet har inte den officiella status som krävs, tycker myndigheten.

– Det är så här dödsdomar från talibanerna ser ut, det har använts som bevis i åtskilliga asylärenden. Men nu verkar Migrationsverket begära att talibanerna ska diarieföra sina beslut. Det är absurt, säger Elin Edin.

Elin Edin menar att Wares Khans fall är ett exempel på att flyktingars rättssäkerhet kraftigt försämrats.

– Det är ett paradigmskifte. För några år sedan hade jag aldrig förlorat det här fallet.

Inlåst i förvaret i Åstorp fruktar nu Wares Khan för sitt liv. Och längtar efter sitt journalistiska arbete.

– Jag kan inte äta, jag är så rädd. Jag saknar min kamera och mikrofon.

Mitt i den situation han befinner sig i vill han rikta ljuset mot vad som sker i Afghanistan.

– Senast i dag dödades fem kvinnor på en flygplats i Kandahar för att de arbetade. Vi måste berätta om detta. I andra länder vet man inte att det händer.


Nummer 123-124 fre 23/12-16

Ladda ner PDF Fler nummer

Innehåll

Nummer 123-124

fre 23/12-16 Fler nummer