Företrädare för världens länder befann sig förra veckan i Cancun i Mexico för att diskutera FNs konvention om biologisk mångfald. På plats fanns även representanter för ursprungsbefolkningar som menar att de blivit berövade rätten att utnyttja sina traditionella marker och vatten.
– Vi har inte tillgång till marina områden, eftersom de flesta är skyddade eller finns i privata händer. Som ursprungsfolk har vi förlorat tillgången till våra territorier, eftersom besluten numera tas av staten, säger Donald Rojas, som tillhör brunkafolket i Costa Rica.
Donald Rojas är ordförande för Costa Ricas nationella råd för urfolk och kritiken handlar om att brunka- och huetar-folken blivit av med flera traditionella områden på land och hav, efter att de utlysts som skyddade områden.
Dessa marker och hav, som ligger inom det som kallas Costa Ricas exklusiva ekonomiska zon, EEZ, användes tidigare av ursprungsfolk för fiske och för att samla mat.
Flera ledare för olika ursprungsfolk deltog vid mötet, som samlade närmare 6 500 forskare, och företrädare för länder, organisationer och civilsamhället.
Konflikten i Costa Rica är en del av en växande trend där länder utnyttjar sina exklusiva ekonomiska zoner, samtidigt som de har ett krav på sig att utöka sina skyddade havsområden. Ofta är det de lokala befolkningar som drabbas.
Partsmötet i den mexikanska kuststaden Cancun var det 13e som gäller FNs konvention om biologisk mångfald och pågick fram till den 17 december. Ett av de problem som diskuterades var att havsområden i allt högre grad utnyttjas för fiske eller andra kommersiella verksamheter.
Sammanlagt är numera drygt fyra procent av världshaven skyddade, vilket är långt ifrån målsättningen på tio procent. Samtidigt påpekade FNs miljöprogram Unep vid mötet i Cancun att utvecklingen gått framåt de senaste åren.
När det gäller de kuster och marina områden som faller under nationell jurisdiktion är dock målsättningen om att tio procent ska skyddas redan uppnådd, enligt Unep. Däremot är bara en kvarts procent av världens fria hav skyddade.
Målet om att tio procent av världens hav ska vara skyddade till år 2020 antogs 2010 av de länder som ingår i FN-konventionen om biologisk mångfald. Ett ökat skydd av världens hav ingår också i de hållbara utvecklingsmål som världens länder kommit överens om att uppfylla till år 2030.
– Det är en stor utmaning, säger Christian Neumann, vid den Norgebaserade organisationen Grid-Arendal, som samarbetar med Unep.
Han säger till IPS att det största problemet är den överexploatering som pågår.
– Men det finns en växande förståelse för att det kommer att krävas friska hav om en hållbar utveckling ska kunna uppnås.
Det finns en motsägelsefullhet kring hur länder väljer att exploatera sina exklusiva ekonomiska zoner, samtidigt som de ska arbeta för att skydda haven och respektera kustnära lokalbefolkningars rättigheter.
Ett liknande exempel handlar om utbyggnaden av hamnen i Veracruz i Mexiko. Det är ett projekt som inletts trots att det innebär ett hot mot ett skyddat marint område med korallrev och mangroveträd. Området blev en marin nationalpark 1992.
