DEBATT För 2,5 år sedan bestämde jag mig för att bli vegan, ett av mitt livs viktigaste beslut.
Jag var orolig inför att jag fattade beslutet och undrade hur det skulle gå. Skulle jag klara mig utan ost? Tänk om jag maten inte blev god och jag inte fick i mig tillräcklig näring? Men vad har då hänt på dessa år? Hur gick det med beslutet?
Jag har fått ett nytt sätt att tänka om mat och har fått upp ögonen för ett mer varierat utbud som smakar gott och som kittlar fantasin. Istället för den gamla vanliga ostsmörgåsen, köttfärsen eller korven äter jag mer varierat och upptäcker ständigt nya smaker. Jag hittar också skor, kläder och smink som inte är gjorda av djur. Min hälsa är bra och jag lider inte av några besvär på grund av att jag äter veganskt. Jag mår bra i själen av att veta att ingen lider och dör för min skull. Jag mår visserligen fortfarande dåligt av att se bilder på djur som plågas under sin uppväxt och på transporter till och i slakterier. Men jag bidrar inte själv till detta.
Nu när det gått 2,5 år kan jag med facit i hand konstatera att mitt beslut lett till att jag inte bidragit till de 85 miljoner djur som dödas i Sverige varje år för att ätas upp. Jag har däremot hjälpt till att hålla nere vattenförbrukningen då uppfödning av djur tar i anspråk mer vatten än odling av grödor. Jag efterfrågar inte att kännande varelser ska dödas för min skull, för mina smaklökar eller för att bli mina kläder eller soffor.
Många svenskar är djurvänner och har husdjur, hundar och katter som de ser som familjemedlemmar, men samtidigt finns en hinna framför ögonen som inte vill se att grisen och kon, som blir en produkt på din tallrik, på samma sätt är varelser som har ett egenvärde. I Kanada lever till exempel Esther the Wonderpig, en gris som köptes för att bli ett husdjur. När hon flyttade in började en magisk resa för den familjen. Att steka bacon till frukost känns väldigt märkligt när det lever en fantastisk individ i ditt hem som skulle ha blivit just mat på någon annans bord.
Många blir upprörda över att det finns länder där hundar ses som mat, men omvänt finns det säkert andra som tycker det är märkligt att vi äter kor och grisar. Det handlar om ovilja att se att djur är kännande varelser oavsett ras, men samtidigt att djur ges olika innebörd utifrån den kultur vi människor lever i. Att älska den ena och äta den andra är helt ologiskt men går av bara vanan. Det är dags att ta av skygglapparna. Vi har valfrihet – men välj med öppna ögon.
På min jultallrik kommer jag ha mycket god mat, troligtvis ungefär samma saker som många andra har, men mina varianter är veganska. Tycker du om julskinka? Eller köttbullar? Googla på en vegansk variant av din maträtt och prova dig fram, det finns ett enormt utbud som smakar gott och som lämnar kropp och själ välmående efter jul.
Som bonus är den veganska maten bättre för klimatet och hälsan och är därför en vinst för alla parter: dig själv, för djuren och för klimatet.
