Radar · Nyhet

Tusentals rohingya-flyktingar fast vid Burmas gräns

Många från den förföljda muslimska folkgruppen rohingya har återigen tvingats på flykt undan militären i den burmesiska delstaten Rakhine. Tusentals rohingya har nu samlats vid gränsen mellan Burma och Bangladesh, där de lider stor brist på både skydd och förnödenheter.

Burmesisk militär har inlett en offensiv i Rakhine, efter att flera burmesiska gränsvakter dödades i oktober. Det är en insats som tvingat många rohingya att överge sina hem.

Den London-baserade organisationen Arakan Rohingya National organisation, Arno, uppger att militären i samband med den senaste offensiven dödat fler än 500 människor, genomfört många våldtäkter och bränt ner mängder av byggnader och moskéer.

Många internationella organ och organisationer, som UNHCR, Amnesty och Human rights watch uttrycker stor oro för situationen. Organisationerna menar att den senaste offensiven i Rakhine är den värsta sedan hundratals människor dödades i samband med upplopp 2012. Burmas regering och militär avvisar dock den kritik som kommer från både företrädare för rohingya och det internationella samfundet.

Samtidigt vill inte Burmas närmaste grannland Bangladesh ta emot fler rohingyas. Sedan 1977 uppges landet ha tagit emot närmare 300 000 papperslösa rohingyas.

Nyligen sa Abul Hossain, som är chef för Bangladeshs gränsmyndighet, i en intervju med nyhetsbyrån UNB, att landet inte kommer att tillåta att någon tar sig in illegalt.

Trots att rohingyas levt i många generationer i Burma vägrar landets myndigheter att ge folkgruppen medborgarskap. Många i Burma, vars befolkningsmajoritet är buddister, menar att den muslimska minoriteten är illegala migranter från Bangladesh.

Nyligen uppgav Amnesty att många rohingyas tvingats gömma sig vid en flod som separerar Bangladesh och Burma, där de lider brist på både mat och sjukvård. Bangladeshs inrikesminister Asaduzzaman Khan uppger samtidigt att många rohingyas tagit sig över gränsen till landet via avlägsna bergsområden, och att det är svårt att hindra strömmen.

– Vi hoppas att Burmas regering snart hittar en lösning, sade inrikesministern.

FNs flyktingorgan UNHCR uppmanar regeringen i Bangladesh att hålla gränsen öppen, för att göra det möjligt för civila som flyr undan våld att ta sig över.

Enligt den stora dagstidningen Prothom Alo anlände fler än 1 100 rohingyas från grannlandet bara under en dag, den 28 november. Detta efter att deras hus bränts ner och de blivit beskjutna av den burmesiska militären.

De internationella uppmaningarna till Bangladesh att ta emot fler flyktingar från grannlandet ledde till att landets utrikesdepartement nyligen kallade in Burmas ambassadör för att uttrycka sin oro över den militära operation som har lett till att så många tvingats på flykt.

Bangladeshs regering är fortsatt ovillig att ta emot fler flyktingar, men oppositionspartiet BNP, som är ett av landets ledande partier, vädjar till regeringen att ta emot flyktingarna av humanitära skäl.

Amnesty fördömer den förföljelse som minoritetsgruppen utsätts för i Burma och vädjar samtidigt till Bangladesh att inte mota tillbaka de flyktingar som försöker ta sig över gränsen.

– Rohingyas flyr från kollektiva bestraffningar i Burma, men sänds tillbaka av bangladeshiska myndigheter. De sitter fast mellan dessa grymma öden och deras desperata behov av mat, vatten och sjukvård tillgodoses inte, säger Champa Patel, som är Amnesty Internationals chef för Sydasien.

Tusentals människor deltog nyligen i en demonstration i Bangladeshs huvudstad Dhaka för att protestera mot förföljelsen av rohingya, och med krav på att landets gränser öppnas för flyktingarna.

Burmas de facto-ledare, fredsprisvinnaren Aung San Suu Kyi, har med tiden fått motta allt hårdare internationell kritik för sin tystnad kring situationen i landet.

För ett år sedan vann Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD en jordskredsseger i det första demokratiska valet i landet som hållits på 25 år. På grund av konstitutionella regler kunde inte Aung San Suu Kyi inrättas som president, men hon anses ändå vara landets egentliga ledare.