Det har vänt för svenska elever i kunskapstestet Pisa. De svenska 15-åringarna presterar bättre i naturvetenskap, matematik och läsförståelse och Sverige ligger åter på eller över OECD-snittet.
Samtidigt har skillnaden ökat mellan hög- och lågpresterande elever.
De svenska resultatkurvorna i Pisa har först dalat och senast, 2012, rasat. Därför kommer dagens besked om ett trendbrott att låta tala om sig länge. Skolverket beskriver det som ”ett glädjande trendbrott som vi hoppas kan ge elever, lärare och rektorer råg i ryggen”.
– Mellan 2009 och 2012 var Sverige det land som tappade mest. Det talades om ”Pisachock”. Nu kan vi se tydliga kunskapsförbättringar, säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket, på en pressträff.
– I dag står jag här och pratar om resultatförbättringar. Men det är eleverna som lyft resultaten och bakom dem står lärarna som undervisat dem. Ni ska vara mycket stolta över er insats, fortsätter han.
– Tidigare presterade eleverna under genomsnittet. Nu presterar de på eller över. Vi är tillbaka på 2009 års nivå.
Tue Halgreen, analytiker vid OECD:s Pisa-sekretariat i Paris, är också nöjd:
– Det är ett hoppingivande resultat.
De svenska eleverna, födda 1999, lyckades alltså genomgående förbättra resultaten. Uppgången är statistiskt säkerställd i matematik och läsförståelse, men inte i naturvetenskap.
I naturvetenskap ligger andelen som presterar på de lägsta nivåerna konstant, på 22 procent.
– Det har inte hänt något där. Men vi ser att det har skett en förbättring på den högsta nivån, med nio procent som nu presterar avancerat. De som redan är högpresterande har alltså presterat ännu lite bättre, säger Anders Auer, statistiker på Skolverket, på pressträffen.
Den största upphämtningen har gjorts i läsförståelse. Här är det tvärtom jämfört med naturvetenskapen – de lågpresterande eleverna har förbättrat sig mest.
I matematik har både andelen lågpresterande elever minskat och andelen avancerade elever ökat.
– Förbättringen som vi ser i matematik har skett över hela linjen, såväl lågpresterande som högpresterande har blivit bättre, säger Anders Auer.
Resultatskillnaderna mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund är större i Sverige än i OECD. Skillnaderna minskar, men kvarstår, enligt Skolverket.
Det har tidigare påståtts att Sveriges försämring över tid kunnat förklaras av ökad invandring. Men det kan enligt Skolverket bara förklara en viss del.
Det stora antal flyktingar som kom 2015 har inte heller hunnit sätta sina spår i Pisaresultaten här, säger statistiker Anders Auer. Han påminner om att deltagande i Pisa kräver förmåga i landets huvudspråk. Nyanlända har inte och kommer inte att delta i Pisa då detta kräver minst ett års skolgång.
Elever påverkas i högre grad av skolans socioekonomiska sammansättning, visar Pisa, och skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har ökat och ligger nu över OECD-nivån.
– En del av det här kan man förklara med en ökad invandring. Men analyserar man bara elever med inhemsk bakgrund så ligger vi fortfarande över OECD-snittet även där, säger Anders Auer.
Totalt sett har likvärdigheten försämrats jämfört med 2006.
– Vi är numera ett genomsnittligt OECD-land när det gäller likvärdighet, säger Anders Auer.
