I skuggan av hotet att USA kan komma att överge Parisavtalet har andra länder klivit fram som pådrivare i klimatarbetet. Deltagarna vid toppmötet i Marocko åker hem med en bred enighet i bagaget.
Klimatförhandlarna i Marrakesh har väntat spänt på besked från den blivande amerikanske presidenten Donald Trump. Ska han göra verklighet av sina löften att lämna Parisavtalet och skrota USA:s klimatambitioner?
Under tiden har tyngdpunkten förskjutits från den nordamerikanska kontinenten till andra delar av världen. Storekonomierna Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina har under toppmötet klart och tydligt deklarerat att de fortsatt står bakom avtalet.
Oron över Trumps planer tycks ha stärkt beslutsamheten hos de 196 länderna som deltagit i Marrakesh. Deras gemensamma tillkännagivande från mötet innehåller ett kraftfullt ställningstagande för överenskommelsen.
– Jag är lugnare i dag än när jag kom hit. Det känns ändå som att det finns en oerhört stor optimism och en positiv inställning till att vi kommer att klara en omställning till ett klimatsmart samhälle, säger Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) över telefon till TT.
Men det räcker inte med fina ord för att säkra Parisavtalet. Förhoppningarna inför mötet i Marocko har varit att komma framåt i hur överenskommelsen ska genomföras.
Centralt är att få till en regelbok för hur ländernas koldioxidutsläpp ska mätas och kontrolleras.
Enligt mötets slutdokument som klubbades i fredags ska denna vara färdig till 2018.
En annan viktig fråga är hur det ekonomiska stödet till fattiga länders klimatomställningar ska samlas in. Där såg man ut att nå en symbolisk framgång i att en anpassningsfond om 80 miljoner dollar ska inlemmas under Parisavtalet.
Men de fattiga länderna kan i ett slag berövas en stor del av det utlovade stödet om Trump ställer in USA:s betalningar till FN:s klimatfonder.
– Det skulle bli ett ordentligt avbräck, konstaterar Lövin.
– Vi har pratat om det, men det är i dag ingen som har något klart svar på (hur pengarna ska ersättas).
Ett annat problem är att löftena om utsläppsminskningar som länderna gjort hittills inte räcker för att hålla nere den globala uppvärmningen till en acceptabel nivå. Samtidigt kom i veckan nya siffror som pekar på att 2016 kan bli det varmaste året hittills.
Lövin åker ändå hem med en övervägande positiv känsla.
– Det man kom överens om i Paris för knappt ett år sedan var så oerhört omfattande. Det viktigaste nu är att omsätta det i praktiken, och inte introducera nya element. Det tycker jag att vi klarat ganska bra.
Parisavtalet
Avtalet förhandlades fram i december i fjol när Frankrike stod som värd för det återkommande globala klimattoppmötet.
Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.
Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år. Hur mycket varje land vill minska sina utsläpp med är dock frivilligt, och med de nuvarande åtagandena beräknas temperaturhöjningen landa på 2,8 grader.
Inga tvångsmekanismer finns att ta till mot de länder som bryter sina löften.
Rikare länder ska bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer.
Avtalet har skrivits under av 197 länder och hittills ratificerats, det vill säga slutgiltigt godkänts, av 112 länder.
Det trädde i kraft den 4 november. Under klimatmötet i Marrakesh, 7-18 november, började världens klimatförhandlare diskutera hur avtalet ska genomföras.
Nästa klimattoppmöte hålls i tyska Bonn, men under ordförandeskap av Fiji.
