Glöd · Debatt

Våga stå för humanitet

DEBATT Det sönderfallande Mellanöstern med dess växande flyktingströmmar och EUs oförmåga att enas om en gemensam asylpolitik gör att våra värderingar nu sätts på prov. De tusentals flyktingar som söker sig till Europa flyr grymheter vi dagligen ser utspelas på våra tv-skärmar i Aleppo eller Mosul. Nu mer än någonsin måste Sverige visa mod och kurage och stå upp för en human flyktingpolitik.

Så länge striderna pågår i Mellanöstern kommer flyktingströmmen att fortsätta. Från Pakistan i öst till Medelhavet i väst finns knappast en enda fungerade stat. Talibanrörelsens återupptagna aktivitet i Afghanistan, de saudiska ingreppen i Jemen, Turkiets anfall mot PKK och YPG, Rysslands och det syriska flygvapnets bombningar av motståndet till Assadregimen, oro i Israel och Palestina späder på det besvärliga läget. Faran är att även de små områden i Mellanöstern som är någorlunda trygga kommer att undergrävas framöver och den mänskliga katastrofen vi redan bevittnar blir ännu värre. Endast en varaktig fred i Mellanöstern kan förhindra ytterligare flyktingkatastrofer. Tyvärr verkar freden långt borta.

Under en längre period har enskilda människor i hela Europa visat sitt stöd för dem som flyr under krig, förtryck och umbäranden. Det civila samhällets uppslutning står i skarp kontrast till det vi hittills har sett från EUs politiska ledarskap. I detta läge är varje insats för fred och medmänsklighet av yttersta vikt. Det civila samhället har sagt sitt, det gäller för politiker och andra ledare på alla nivåer i samhället att följa efter och visa den beslutsamhet, mod och kurage som situationen kräver.

Sverige har unika förutsättningar för att kunna bidra till en lättnad av detta mänskliga lidande. I över 200 år har vi haft fred i vårt land och tillsammans med resten av Europa utgör vi en av de få delar av världen som kan erbjuda stabilitet och trygghet till de som flyr krigets fasor; och det är trygghet och stabilitet som flyktingar söker. Sedan andra världskriget har Sverige utmärkt sig som ett land med en tradition av att erbjuda asyl till dem som flyr krig, förtryck, och svält – en tradition vi ska vara stolta över. Tillsammans med vår långvariga period av fred och våra insatser för fred utgör dessa det svenska varumärket som är känt i hela världen.

Sverige är ett stort land med en relativ liten och välmående befolkning. Vi ligger på topp tio i Europa vad gäller BNP per capita och har nästan den lägsta befolkningstätheten i Europa. Detta innebär att i förhållande till många länder runt Mellanöstern och även i Europa har Sverige bättre förutsättningar vad gäller utrymme och ekonomi att ta emot och erbjuda flyktingar en säker framtid.

Nu mer än någonsin ska Sverige visa vad en human flyktingpolitik står för. Men det krävs ett tydligt och modigt ledarskap och den nuvarande politiska ledningen verkar går åt motsatt håll. Tyvärr har Miljöpartiet tagit en realpolitisk inställning till frågan med en ständig ursäkt att ”utan oss skulle det blir värre” och att ”frågan ligger hos EU”.

Påven Franciskus besök i Sverige nyligen med predikan om försoning mellan olika trossamfund påminde om läget för MP i höstas då vi fick höra att i Sverige tar vi varandra i handen. Mycket byggde på symbolvärdet i uttrycket och i handlingen. Jag reflekterade då och konstaterar nu att det finns många drunknade flyktingar i Medelhavet som hade önskat att någon, vem som helst, hade tagit dem i handen och sagt ”välkommen, ta min hand, vi är alla lika mycket värda”.