Bara runt 50 av landets 290 kommuner lever upp till lagen om att ta emot anvisade flyktingar. Sämst är kommunerna i Stockholms län och Skåne. Och nästa år fylls kvoten på med ytterligare 40 procent.
Många kommuner knorrar och har helt slagit i bromsen, sämst generellt är kommunerna i Stockholmsområdet och i Skåne där bostadsbristen är den huvudsakliga orsaken. Samtidigt tar flera kommuner emot långt fler än vad de behöver enligt den sedan i mars nya bosättningslagen som tvingar alla kommuner att solidariskt ställa upp för att möta fjolårets enorma flyktingvåg.
Söderhamn har hittills i år tagit emot mer än tre gången fler än vad staten anvisat. Och ovanpå det har många flyktingar kommit via andra kanaler. Kommunalrådet Sven-Erik Lindestam tror att den egna kommunen ligger i Europatopp, omkring 1 900 mottagna totalt sett i relation till kommunens storlek på 25 600 invånare.
– Bakgrunden är rent allmänmänsklig men också att det finns ett behov av människor. De svenskfödda kommer inte att räcka till för att klara arbetskraftsbehovet, säger han.
Och så ser det ut på många mindre orter ute i landet som brottas med fallande födelsetal.
Men precis som på många andra ställen har han en mer avvisande opinion att förhålla sig till. I Söderhamn röstade 16 procent på Sverigedemokraterna i förra valet.
– Jag hukar inte för en främlingsfientlig opinion, säger Lindestam.
Han tror inte att alla som röstar på SD är rasister.
– Jag vet att det handlar om ett utanförskap, ett missnöje mot etablissemanget, säger han.
Svårigheten för de flesta kommunerna som inte klarar av åtagandet handlar om bostadsfrågan.
– Vi hör ju att många kommuner har svårt att leva upp till kommuntalen. Jag hör också att kommuner jobbar hårt för att klara av kommuntalen. Vi utgår från att kommunerna gör vad de kan, säger Roy Melchert, enhetschef på Arbetsförmedlingen med ansvar för integrationen.
I dagsläget är det bara ett 50-tal av kommunerna som lyckats nå sina kvoter.
– Att det är en bit kvar beror också på att den fördelning av antalet flyktingar man ska ta emot har en tyngdpunkt mot andra halvan av året, säger Roy Melchert.
Så är det i Gällivare som hamnar sist på listan över kommuner som tagit emot lägst andel av kravet. Där krockar bostadsbristen med gruv- och bostadsflytt.
– Egentligen behöver vi personerna, så det här är olyckligt, säger kommunalrådet Jeanette Wäppling (V).
Det lär inte bli enklare nästa år, vare sig i Gällivare eller någon annanstans. Då har regeringen beslutat att anvisningarna av asylsökande till kommunerna totalt ska öka från årets 21 700 till 30 600 personer, en ökning med 40 procent. Många kommuner kommer att ligga back redan innan 2017 börjar, det vill säga kommunen tvingas ta med sig årets underskott till nästa år.
– Det blir svårt. Vi har ju dessutom ett åtagande att emot fler, från 55 till 80, säger Wäppling.
Kraftig ökning
