Staden som delar allt mer

Syre träffar Emma Öhrwall under Framtidsveckan i Göteborg där mängder av aktörer över hela Göteborg arrangerar föreläsningar, work-shops och filmvisningar på olika teman inom området hållbarhet.

Göteborg vill gärna vara en framtidsstad och såväl Göteborgsoperan, Stadsbiblioteket, och privata aktörer som organisationer är med och arrangerar. Emma Öhrwall som arbetar på Studiefrämjandet med att samordna hela veckan, är också aktiv i Kollaborativ ekonomi Göteborg, en organisation som vill göra Göteborg till en stad som delar mer på resurser.

– Grunden i kollaborativ ekonomi eller delandets ekonomi, som det ofta kallas, handlar om att ha tillgång till en produkt eller tjänst snarare än att äga den, såsom en bil, kläder, böcker, verktyg och så vidare. Det kan handla om finansområdet där vi ser nya finansieringsformer som exempelvis gräsrotsfinansiering, konsumtion – där det handlar mycket om hyra, dela och låna och utbildning/kunskap och produktion, där vi ser att människor börjar producera saker själva och dela med sig av kunskap över nätet.

Emma menar att Göteborg är unikt i att samarbeta mellan gräsrötter och offentlig nivå.

– Det finns en vilja på olika nivåer i staden. Delandets ekonomi finns med i stadens budget. Nu vill det offentliga satsa på cykelkök och olika delandelösningar. Dessutom är tjänstemännen insatta i frågan och ser det som en del av sitt uppdrag. Samtidigt finns en stor gräsrotsrörelse. Privata företag ligger dock lite efter, om man inte räknar in kooperativ, fortsätter Emma.

Emma spår att Göteborg kommer att bli utnämnd till Sveriges första sharing city, kanske till och med att bli nummer två i Europa, efter Amsterdam. I praktiken är Göteborg det redan, men har ännu inte fått en utmärkelse, menar Emma.

– Vi har hittat varandra, vi som är enegagerade.  Det innebär att det uppstår långsiktiga projekt och verksamheter. Ett gott samarbetsklimat både uppifrån och nerifrån: det finns såväl pengar som gräsrotsengagemang.

Flera sätt att dela

I Göteborg finns Klädoteket (där du hyr kläder) cykelkök (där du kan laga och meka med din cykel och få hjälp), gemensamma verkstäder, så kallade makerspaces, gemenskapsodlingar, skjutsgrupper (samåkning med bil), bilpooler etcetera.

Sunfleet är ett exempel på en bilpool som startats i Göteborg av Volvo och hyrbilsbolaget Hertz. Nu satsar de mycket på att erbjuda boende i nybyggda bostadsområden gratis medlemskap. I Malmö har de pooler där även lastcyklar erbjuds. Men det är inte bara fastighetsbolag i nybyggda områden som Sunfleet samarbetar med. I Göteborg finns projektet Wallensam Drive, en tjänst som samlar Hertz hyrbilar och Sunfleets bilpool med förmånligare priser för de företag som hyr lokaler hos fastighetsägaren Wallenstam.

– Det är ett test, säger Peter Esse på Sunfleet. När det kommer till våra mobilitetslösningar så används ett kort för alla tjänster: kollektivtrafiken, lånecyklarna och bilpoolen. I framtiden vill vi gärna också ha en app för allt.

Digitalisering nästa steg

Nästa steg är fler webbplattformar för att kunna kommunicera ut alla olika projekt, menar Emma Öhrwall. På gång är en karta som ska samla alla kollaborativa verksamheter och en karta som ska samla alla stadsodlingsinitiativ.

Tjänster som Airbnb – där du kan hyra ut din bostad till en annan privatperson – har funnits ett tag och har i dag över 2 miljoner boenden registrerade världen över. Göteborgsinitiativet Airdine har en liknande idé, men handlar om att privatpersoner lagar mat och bjuder hem gäster mot betalning för maten. Det är Avenyfamiljen som står bakom appen som ännu är i testfasen. Liknande appar finns sedan tidigare även globalt.

Det är dock lätt att det blir för många initiativ som slåss om samma publik. Vi har redan väldigt mycket information och det är svårt att hinna engagera sig och ladda ner kartor, appar och registrera sig för olika tjänster.

– Det känns som att delningsekonomin hackar sönder mitt liv, säger Tobias Jansson. Han är en av dem som tilltalats av delningsekonomin och  hyr ut sin lägenhet regelbundet via Airbnb, säljer böcker via Bokbörsen och är registrerad för uthyrning av sin bil via Snappcar. Men det går åt alldeles för mycket tid att svara på förfrågningar och hantera bokningar, menar han.

När jag berättar detta för Emma nickar hon. Hon är medveten om tids-problematiken och svarar att det är ”det där livspusslet”.  Att om vi ska kunna vara aktiva fullt ut inom delningsekonomin så kanske det kräver att vi arbetar mindre och har mer fritid. Att vi bor mindre, har färre prylar etcetera. Så allt hänger ihop.

Oroande utveckling

Tobias Jansson ser dock lite oroat på utvecklingen, han är rädd för att det är en slags underbetald grupp av människor med ströjobb som registrerar sig på olika tjänster för att tjäna småslantar. Något som Tobias tycker sällan lyfts i frågan om delningsekonomin. Han menar att det oftast handlar om minskad skattebas eller vad fantastiskt det är att dela på resurserna. Hur det faktiskt kan komma att användas i den enskilda människans liv lyfts sällan.

Att det behövs förenkling och samordning inom delningsekonomin står klart.

Om vi skulle börja dela allt mer på resurserna kan det få stor påverkan på samhället, spår Emma.

– Dels skulle vi använda resurserna mer smart, mer effektivt. Miljönyttan är stor. Dessutom skulle vi skapa mer mellanmänsklig tillit. Vi kommer närmare varandra som vi gjorde när vi bodde i mindre samhällen. Det kan så klart också innebära att skattebasen minskar, men vi behöver uppdatera modellen för finansiering av vårt välfärdssamhälle.

Vad som gör att en tjänst blir framgångsrik är inte helt enkelt, menar Emma. Det går inte att dra allt inom delningsekonomin över en kam.

– Det är viktigt att det finns lokala, till och med hyperlokala, lösningar framöver. Exempelvis ett cykelkök eller verktygspool i varje stadsdel.

Nya utmaningar

I en annan del av Göteborg sitter Miljöbron och arbetar för fullt inför uppstarten av pilotprojektet Re:challenge. Miljöbron är en organisation som kopplar samman studenter som vill skaffa sig erfarenhet med företag som behöver hjälp att göra projekt inom hållbarhetsområdet. I Re:challenge handlar det om att förbättra möjligheterna för delningekonomin i Göteborg och mängder av studenter har ansökt om att få vara med.

– Vi kommer att välja ut 30 studenter som kommer att få utforma fyra olika lokaler som ska användas för delande på något sätt: kanske ett cykelkök, maker-space, verktygspool eller återbruksrum, säger Martin Ahrin-Larsson på Miljöbron. I en annan del av projektet kommer studenterna titta på en befintlig verktygspool och se hur den kan förbättras. De kommer studera hur andra lyckade verktygsbibliotek har sett ut.

Projekten kommer att pågå fram till januari, men Martin hoppas att det kan fortsätta längre och att idén också sprids till resten av landet.

– Vi funderade länge på hur vi skulle få studenter att kunna mötas över ämnesgränserna, med det här projektet känner vi att vi har hittat dit, fortsätter Martin.

Avslutar med fest

”Vi behöver inte mer information, vi behöver mer känslomässigt engagemang”, skriver Göteborgsoperan i ett pressmeddelande inför öppningen av Framtidsveckan. Emma Öhrwall håller med.

– Information behöver inte leda till en beteendeförändring. Många unga idag oroar sig mycket för miljö och klimafrågor och vi behöver fånga upp de känslorna så att det inte övergår i passivitet. Det är lätt att det blir övermäktigt.

Emma menar att om man jobbar med miljöfrågor är det svårt att se resultat, att veta hur nått fram, nått något resultat. Därför är det viktigt att ta vara på känslorna.

– Vi avslutar Framtidsveckan med en fest på lördagen för att det är viktigt att fira tillsammans, så att det inte blir en domedagskänsla, avslutar Emma.