Planen att sätta regler och mål för att minska utsläppen från sjöfarten har funnits på internationella sjöfartsorganisationens IMOs bord sedan 2007. Men även efter årets förhandlingar har länderna inte enas.

– Men vi har kommit en bra bit på vägen nu. Det känns som om många svåra knutar har lossnat i förhandlingarna efter framgångarna under klimatmötet i Paris, säger Anna Petersson från Transportstyrelsen som är en av dem som företrätt Sverige i förhandlingarna.

Ramen som 170 länder nu enats om satt dock hårt inne och mötet i London kröp inpå småtimmarna i helgen. År 2018 har de nu enats om att anta en initial strategi för hur utsläppen av växthusgaser ska minskas. Men ett bud till FNs klimatförhandlingar som innehåller konkreta mål kommer troligen först år 2023.

På EU-nivå förs nu därför krav fram från bland annat parlamentariker Jytte Guteland (S) på att sjöfarten ska få utsläppskrav på sig i EU:s klimatpolitik, då IMO-besluten dröjer.

”IMO verkar föredra diskussion framför beslut” beklagade också kampanjorganisationen T&E.

Sjöfarten, som står för omkring tre procent av de globala utsläppen, förhandlas liksom den internationella flygtrafiken (Läs Syre #103: Forskare kritiserar ny reglering av flygtrafiken) separat från FNs klimatförhandlingar, som annars drar igång i Marocko nästa vecka.

Men utanför IMOs klimatförhandlingar, där parterna nu också är överens om reglerna för hur sjöfartens utsläpp ska kontrolleras och samlas in, kom också flera andra miljöbeslut.Bland annat ska svavelhalten i alla fartygsbränslen globalt sänkas från 3,5 procent till 0,5 procent år 2020, vilket enligt experter förhindrar 200 000 förtida dödsfall.

Beslutet som sätter krav på att att minska kväveoxidutsläppen i Östersjön och
Nordsjön glädjer nog lokala representater mest.

– Nya fartyg får krav på sig år 2021 att dra ner på utsläppen, vilket innebär ett viktigt steg på vägen för att minska övergödningen i områdena, säger Anna Petersson vid Transportstyrelsen.