Radar · Nyhet

Stark kritik mot att allt fler utvisas till Afghanistan

Allt fler barn utvisas till Afghanistan – ett land som många av de drabbade bara känner via mediernas rapporter om krig och övergrepp. Samtidigt växer protesterna mot att färre får asyl och att fler utvisningar verkställs.

– De bara gråter. De lever i skräck när de har fått avslag på sina asylansökningar. Det enda de vet om Afghanistan är sådant de hört via media. Att de riskerar att utnyttjas. Sexuellt, av droghandlare eller som barnsoldater, berättar Omid Mahmoudi, grundare av Ensamkommandes förbund.

Så gott som dagligen möter han ungdomar med afghanskt ursprung som fått avslag på sina asylansökningar eller besked om att utvisning ska verkställas. Många gånger trots att de saknar närstående som kan ta emot dem i Afghanistan och trots att de aldrig varit i landet, då de vuxit upp på flykt i Iran.

Att fler barn och unga nu utvisas till Afghanistan är en följd av en rad beslut den senaste tiden. Nyligen tecknade EU ett avtal med Afghanistan som innebär att asylsökande som får avslag lättare ska kunna utvisas. Efter det tecknade Sverige i likhet med andra EU-länder ett separat avtal med landet. Omid Mahmoudi menar, även om regeringen förnekar det, att det rör sig om ett köpslående: Afghanistan får fortsatt bistånd mot att de tar emot flyktingarna.

– Vi säljer människor till en korrupt regering, säger Omid Mahmoudi.

Samtidigt som flygplan fylls med utvisade människor mobiliseras också motståndet mot den restriktiva politiken. Förra helgen hölls demonstrationer i femton svenska städer. En av talarna på Sergels torg i Stockholm var 17-åriga Amir Khavari. Två dagar tidigare hade han fått beskedet att han nekas asyl.

– Jag dör hellre i Sverige än i Afghanistan. Jag är rädd för att kidnappas eller dödas, sa Amir Khavari inför de runt 2 000 människor som samlats.

Barn under 18 år som inte har närstående i Afghanistan kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även om de inte anses ha skyddsbehov. Men den dag de fyller 18 räknas de inte längre som barn och kan numera utvisas, trots att de inte har någon att vända sig till när de kommer till landet. Det är följden av Migrationsverkets nya tolkning av reglerna. Ensamkommandes förbund vittnar om svåra konsekvenser för de barn som har ett utvisningsbeslut som väntar på dem när de blir myndiga.

– De mår mycket psykiskt dåligt. De kan inte koncentrera sig på någon utbildning, de tänker 24 timmar om dygnet på när de ska utvisas, säger Omid Mahmoudi.

Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer menar att myndigheten tidigare inte tillämpat lagen på rätt sätt när man schablonmässigt gett de här barnen rätt att stanna även efter att de fyllt 18.

– När fler barn har kommit till Sverige har våra experter uppmärksammat att vi inte legat rätt i praxis. Man måste göra en individuell prövning av vilken anknytning till Sverige de har, säger han.

Asylsökande ungdomar utvisas också om Migrationsverket misstror att de är under 18. Flyktinggruppernas riksråd (Farr) menar att rättssäkerheten är satt ur spel, när det handlar om åldersbedömningar.

– Utifrån en träff med en handläggare som tycker du ser äldre ut kan du skickas ut ur landet. Då ska man komma ihåg att många ensamkommande har jobbat med hårt kroppsarbete sedan de var små. Det kan såklart påverka deras fysik och utseende, säger Farrs Emma Persson.

Att unga människor utvisas till ett land de aldrig varit i är också en konsekvens av den tillfälliga asyllag som riksdagen klubbade i juni. Innan dess kunde den här gruppen få permanent uppehållstillstånd med hänvisning till särskilt ömmande omständigheter. Det gäller inte längre. De barn som inte kan visa att de har ett individuellt skyddsbehov får endast tidsbegränsade tillstånd tills de fyller 18 år. Och för dem som själva aldrig levt i Afghanistan är det ofta svårt att visa att just de personligen riskerar förföljelse.

Migrationsverkets rättschef bedömer att andelen afghanska asylsökande som får stanna i Sverige kommer att öka framöver, trots de hårdare reglerna. Detta som en följd av den allt svårare situationen i landet.

– Säkerhetsläget har försämrats och sannolikt kommer fler beviljas uppehållstillstånd, säger Fredrik Beijer.

Farr riktar nu in sitt opinionsarbete på att den tillfälliga asyllagen inte ska permanentas.

– Vi måste få en återgång till en human politik, säger Emma Persson.

Sergels torg i Stockholm. Foto: Olof Olsson Klugman