Glöd · Ledare

Nu gäller det att stoppa Ceta

Åtta miljoner euro har svenska Vattenfalls stämning mot Tyskland kostat de tyska skattebetalarna hittills, skriver den tyska tidningen Taz i en ekonomikrönika den 10 oktober.
Vattenfall har stämt Tyskland för att landets regering har fattat beslutet att avveckla kärnkraften. Eftersom Vattenfall har kärnkraftverk i Tyskland och hade tänkt sälja el från dem innebär beslutet att Vattenfall missar en del pengar – och det går naturligtvis inte för sig.
Att ett svenskt företag kan stämma Tyskland för ett politiskt beslut beror på avtal mellan några länder från 1998, förklarar Taz. Men risken finns att sådana stämningar blir mycket vanligare i framtiden om handelsavtalen TTIP och Ceta går igenom.

I slutet på sommaren brakade förhandlingarna om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, TTIP, samman. Avtalet har fått massiv kritik, framför allt för konfliktlösningsmekanismen ISDS, som ger stater möjlighet att stämma varandra vid så kallade handelshinder. Ja, som till exempel att ett land fattar ett beslut om sin energipolitik. Eller om hur cigarrettpaketen som säljs i landet ska se ut. Eller om vilka rättigheter anställda ska ha.

ISDS finns med i de avtal som gjorde det möjligt för Vattenfall att stämma Tyskland och för cigarrettbolaget Philip Morris att stämma Hongkong och Australien. I den kanadensiska motsvarigheten Ceta har man tagit bort ISDS men skrivit in en liknande konfliktlösningsmekanism med i stort sett samma innehåll.

Ceta, handelsavtalet mellan EU och Kanada, har inte väckt lika mycket uppmärksamhet som TTIP, men det är samma typ av avtal. Och om Ceta går igenom blir effekten till stor del densamma, eftersom företag i USA också kommer att kunna använda det. Det krävs bara att de har kontor i Kanada också, och det har 80 procent av företagen i USA enligt Dagens Arena. Alltså: är det värt att stoppa TTIP är det värt att stoppa Ceta.

Till skillnad från TTIP är Ceta nästan framme vid mållinjen. Avtalet är klart sedan två år och nu ska det skrivas under. Utrikesministrarnas råd i EU ska fatta beslut den 18 oktober och den 27 oktober väntas avtalet skrivas under vid ett EU-Kanada-toppmöte. När det är gjort ska varje land godkänna det. Och här finns fortfarande en livlina, för om ett land säger nej faller hela avtalet.

Vissa länder tvekar. Belgien och Österrike anser att Ceta kan hota ”offentliga tjänster, arbetstagares rättigheter och miljöskydd”, skriver VA Finans. Och Bulgarien och Rumänien ogillar att deras medborgare i motsats till övriga EU-medborgare fortfarande kommer att behöva visum till Kanada.

Men den svenska regeringen bekymrar sig inte för om avtalet diskriminerar medborgarna i några länder, och inte heller för anställdas rättigheter eller miljön. Den gläds bara åt de möjligheter som öppnar sig för gruvindustrin och bilindustrin. Handelsminister Ann Linde (S) uttalar sig på regeringens hemsida den 21 september:

– Min förhoppning är att EUs ledare kan ge en tydlig politisk signal till Kanada att vi vill ha det här avtalet som är ett av EUs mest ambitiösa och breda handelsavtal. Kanada är en viktig strategisk partner och handelsavtalet kommer att gynna tillväxt och jobbskapande.

Ännu är det oklart om det blir omröstning om Ceta i riksdagen, men det finns alltså mycket att vinna på att verka för en sådan. Speciellt om ledamöter av alla färger läser och tänker längre än till bilindustrins och gruvindustrins fantastiska möjligheter – och sedan vågar rösta efter sin övertygelse.

I sista hand, om alla länderna ändå röstar ja till avtalet, finns en chans till: det slutliga godkännandet i EU-parlamentet i vår. Avtalet är klart och kan inte påverkas. Nu gäller det att stoppa det.

Snart kan man plocka slånbär och göra slånbärssaft.

Vinstdrivande komvux utan administration, där ingen tar ansvar för att eleverna får information om schemaändringar eller kursinnehåll.