Glöd · Under ytan

Ceta leder oss in i postdemokratin

Motståndet mot TTIP, det kritiserade handels- och investeringsavtalet med USA, växer och avtalet kanske inte går igenom. Ceta, ett motsvarande avtal med Kanada, väcker betydligt mindre protester. Men Ceta innehåller mycket av det som väcker motstånd mot TTIP. Att godkänna Ceta vore att bakvägen släppa in samma hot mot demokratin, skriver Carl Schlyter på dagens Under ytan.

Beslut kan tas i demokratisk ordning – eller i annan ordning. De handels- och investeringsavtal som EU nu förhandlar med USA (TTIP) och redan har färdigförhandlat med Kanada (Ceta) gäller ytterst vilken beslutsordning vi vill ha under detta sekel: demokrati eller något som ligger bortom folkstyret, postdemokrati.

Reglerna för världsekonomins flöden av varor, tjänster och investeringskapital formar i hög grad våra samhällen. Frihandelsavtal som TTIP, Ceta och liknande avtal på andra håll i världen riskerar bli till tvångströjor för demokratiskt beslutsfattande. Multi-
nationella koncerner och deras advokatarméer kommer att kunna lagföra länder som inför strängare miljölagstiftning eller återkommunaliserar verksamheter, likaså riskerar skärpt arbetsmiljölagstiftning att utmålas som handelshinder.

Stämmer stater

Den globala makteliten avfärdar den här sortens farhågor som fladdrande hjärnspöken. Vem kan tro på stolligheter som att tobaks-
bolag skulle kunna lagföra en stat som vill införa reklam- och logotypfria cigarrettpaket eller att energibolag skulle kunna kräva skade-
stånd av ett land som beslutar om kärnkraftsavveckling? Hur osannolikt det än låter så har detta redan inträffat inom ramen för bilaterala investeringsavtal, som möjliggjort för Philip Morris att lagföra Australien för en planerad skärpning av landets tobakslagstiftning och för Vattenfall att kräva skadestånd på 4,7 miljarder euro av den tyska staten för beslutet om kärnkraftsavveckling.

Australien vann till slut, denna gång. Bolagets syfte att skrämma tre andra länder från att införa liknande lagstiftning uppnåddes däremot. Viktigt folkhälsoarbete försenades med flera år av dessa rättsprocesser.

Den här sortens ärenden avgörs i internationella skiljedomstolar vars beslut inte går att överklaga, ens i högsta domstolen. Konflikt-
lösningsmekanismen betecknas ISDS (Investor-State Dispute Settlement), även om den i Ceta döpts om och tillåter viss begränsad insyn. Här är ytterligare några fall som blivit föremål för detta förfarande:

• Kommunpolitiker i Guadalcázar i Mexiko nekar det amerikanska företaget Metalclad att anlägga en deponi för giftigt avfall i kommunen med hänvisning till risk för kontaminering av stadens dricksvattenreserv. Metalclad stämmer då den mexikanska staten och genom ett ISDS-förfarande tillerkänns företaget 15 miljoner dollar i skadestånd.

• Veolia har stämt Egypten för att landets regering beslutat höja den lagstadgade minimilönen.

• Den amerikanska gruvkoncernen Rencohar stämt Peru för att landets regering vill att företaget åtgärdar giftiga utsläpp från sitt smältverk i La Oroya, vars invånare utsätts för betydande hälsorisker.

Hot om jättelika skadestånd riskerar lägga en våt filt över åtskilligt av det som hittills utgjort normalt parlamentariskt lagstiftningsarbete, alltifrån stärkt konsumentskydd till främjande av anställdas rättigheter. Det finns en anledning till att stora delar av såväl fackföreningsrörelsen som miljörörelsen på båda sidor av Atlanten är djupt engagerad i kampen mot TTIP och Ceta. DGB och AFL-CIO, som är LOs motsvarigheter i Tyskland respektive USA, står högst upp på barrikaderna i kampen mot den marknadsdiktatur som nu hotar.

Företag förhandlar om lagar

Dessutom ger dessa avtal en gräddfil in i lagstiftningsprocessen och särskilda mötesgrupper sätts upp där företag får chans att kräva omförhandling av redan gjorda kompromisser i lagstiftningen när de tycker att handeln störs. Istället för normal demokratisk debatt ska utländska företag först få säga sitt och kanske stoppa bra förslag innan vi andra får diskutera dem.

Desto egendomligare att svenska LO lämnar walkover i denna avgörande demokratistrid och i stort sett bara ekar Svenskt Näringslivs ståndpunkter.

Det snabbt växande motståndet i land efter land medför förhoppningsvis att TTIP går samma öde till mötes som MAI-avtalet en gång gjorde och aldrig genomförs. Andas ut kan vi emellertid inte göra förrän också Ceta, som redan är färdigförhandlat, läggs på is. Redan har 40 000 USA-baserade bolag kontor i Kanada så de kan lika gärna använda Ceta som TTIP.

Reglerad demokrati

Frihandel är inte liktydigt med fri handel, vilket företag i utvecklingsländer som försöker exportera förädlade varor till rika västländer smärtsamt får uppleva. Frihandel är i verkligheten extremt reglerad handel, där det som regleras är den fria demokratin för att den ska begränsas så att standardiserade multinationella företag ska slippa anpassa sig efter lokala konsumenter och regler. Sedan påstås det att det är de ”snälla” småföretagarna som är vinnarna.

Det finns redan nationella förvaltningsdomstolar, högsta domstolen, Europadomstolen etcetera. De duger åt alla andra, de får duga åt utländska företag också. Är rättsväsendet korrupt är det bättre att rätta till det än att använda specialdomstolar för utländska företag. Avtalen går mycket ut på att acceptera andra länders regelverk som sina egna, varför då inte också domstolarna?

”En rödgrön regering som ställer sig bakom Ceta och TTIP – istället för att kräva omförhandlade avtalstexter som inte bakbinder demokratin – är per definition inte längre rödgrön.”

Kommerskollegium har gjort en snabbgranskning och många myndigheter hann inte ge ordentliga svar, de kom dock fram till att allt är frid och fröjd. Detta står i stark kontrast till de hundratals professorer i internationell rätt och domare runtom i EU som i skarpa ordalag kritiserar dessa avtal.

I den regeringsförklaring som Stefan Löfven läste upp vid riksmötets öppnande den 13 september heter det:
Regeringen stödjer att EU inom kort undertecknar ett nytt handelsavtal med Kanada. Förhandlingarna med USA kring handels- och investeringsavtalet fortsätter. Målet är ett så ambitiöst avtal som möjligt samtidigt som möjligheten att upprätthålla och stärka skyddet för löntagare, miljö, människors och djurs hälsa säkerställs. Avtalen ska respektera demokratiskt fattade beslut. Sverige ska vara ett föregångsland för fri och rättvis handel.

Folkstyrets principer

Då dessa båda avtal just kännetecknas av att inte respektera demokratiskt fattade beslut försöker regeringen här sitta på två stolar samtidigt. En rödgrön regering som ställer sig bakom Ceta och TTIP – istället för att kräva omförhandlade avtalstexter som inte bakbinder demokratin – är per definition inte längre rödgrön. Det är därför avgörande för hela det rödgröna projektets trovärdighet att regeringen sätter ner foten när EUs ministerråd tar beslut om Ceta inom kort och att den proposition som förväntas i början av nästa år otvetydigt utgår från folkstyrets principer.

Handel är ett hjälpmedel, inte en dogm som alla andra intressen ska vika sig för. Det är av yttersta vikt att vi stoppar riksdagen, EU-nämnden och EU-parlamentet från att godkänna dessa avtal som bakbinder demokratin.