Vid årsskiftet stängde antidiskrimineringsbyråerna i Uppsala och Västernorrland ner sina verksamheter som gav kostnadsfri rådgivning till diskriminerade. Nu öppnar en byrå i Uppsala i ny regi.
Diskrimineringsbyrån Uppsala drevs sedan starten 2005 av Uppsala föreningsråd, en paraplyorganisation för Uppsalas föreningsliv. Föreningsrådet gick under flera år med stora ekonomiska underskott och rådets styrele beslutade förra året att lägga ner. Nu öppnar studieförbundet Sensus, som sedan tidigare driver antidiskrimineringsbyråer i Luleå, Umeå och Dalarna, Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.
– Vi kommer att ge gratis råd, medling och stöd i fall där människor känner sig diskriminerade samt arbeta med opinionsbildning och utbildning, säger Anna Stendin på Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.
Verksamheten finansieras av kommunen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Flera personer har redan hört av sig till byrån med olika frågor. En jurist ska anställas och sätta igång med ärendehanteringen under våren. Byrån ska arbeta med diskriminering utifrån ett norm- och maktkritiskt perspektiv. Anna Stendin är utbildad förskolepedagog med inriktning mot just normkritisk pedagogik och har tidigare arbetat på Diskrimineringsbyrån Uppsala.
– Vi har många betydelsefulla erfarenheter och utbildningsmaterial som vi kommer att ta med oss till den nya byrån, säger Anna Stendin.
Diskriminering förekommer inom alla samhällsarenor. Ärenden som hanteras kan röra barn och ungdomar med funktionsnedsättning som inte får det stöd eller insatser som de har rätt till i skolan, personer som blir dåligt bemötta på arbets- och bostadsmarknaden på grund av sin etniska tillhörighet och transpersoner som inte blir antagna på utbildningar på grund av könsuttryck, berättar Anna Stendin.
2015 infördes den nya diskrimineringsformen bristande tillgänglighet vilket har börjat synas hos diskrimineringsbyråerna runt om i landet. Niklas Cedergren, kommunikatör på Antidiskrimineringsbyrån Sydost i Kalmar, berättar om flera fall hos byrån som berör bristande tillgänglighet.
– Det har varit fall där bostadsrättsföreningar inte har anpassat tillgängligheten till funktionsnedsatta. Vore det kommunala bostäder hade fallet varit solklart men det är ännu inte prövat hur mycket en bostadsrättsförening måste anpassa sig. Vi har också haft personer med cp-skada som nekats att köpa öl och personer som tilltalats via sina assistenter trots att de har full mental förmåga, säger Niklas Cedergren.
Boende i Västernorrland ser ut att bli utan antidiskrimineringsbyrå ett tag framöver då ingen har tagit över verksamheten där. Tidigare verksamhetsansvarig Peder Forsberg fick besked om nedläggningen av huvudmannen Centrum mot rasism i slutet av förra året. Under 2015 kontaktade ett femtiotal personer byrån och runt tio fall utreddes. Peder Forsberg hoppas att verksamheten kommer att fortsätta i annan regi men än så länge har ingen organisation visat intresse.
– Det finns ett uppdämt behov. Sedan vi startade 2013 har vi arbetat upp nödvändiga nätverk och kontakter, det är tråkigt att byrån läggs ned nu när folk och myndigheter känner till oss, säger Peder Forsberg.
