Regeringens att göra-lista för kvinnors rättigheter

I februari 2016 förhördes regeringen av FN:s kvinnokommitté om hur Sverige lever upp till konventionen. Efter förhöret fick regeringen rekommendationer med åtgärder som ska genomföras före år 2020. Vissa åtgärder anser kommittén är särskilt brådskande. Redan år 2018 ska regeringen rapportera vad de gjort för kvinnors rättigheter inom asyl- och migrationspolitiken och för att stoppa mäns våld mot kvinnor.

 

Kvinnor på flykt

Kommittén säger: Omsvängningen i svensk asyl-politik är oroande. Begränsningarna vad gäller uppehållstillstånd och familjeåterförening kan få särskilt negativa följder för asylsökande kvinnor och barn. Sverige bör fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt och ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv i flyktingmottagande och asylprocesser.

Att göra:

• Öppna anhöriginvandringen så att fler flickor och kvinnor kan komma till Sverige.
• Ge kvinnor och flickor särskild prioritet bland kvotflyktingar.
• Erkänn kvinnors och flickors särskilda asylskäl, exempelvis vid flykt undan hot, förföljelse, våld eller diskriminering.
• Säkerställ att kvinnor får permanenta uppehållstillstånd som inte är knutna till en partner.

 

Bättre styrning av jämställdhetspolitiken

Kommittén säger: Samordningen och övervakningen av arbetet med att integrera jämställdhet i alla delar av samhället fungerar inte tillräckligt bra. Regeringen bör stärka arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering på kommunal och regional nivå och se till att alla myndigheter får tillräckligt stöd och resurser. Kommittén rekommenderar Sverige att inrätta en jämställdhetsmyndighet.

Att göra:

• Inrätta en jämställdhetsmyndighet med fokus på jämställdhetsintegrering och strukturellt jämställdhetsarbete.
• Säkerställ att alla budgetar på alla nivåer jämställdhetsintegreras.

 

Tillfälliga åtgärder för jämställdhet

Kommittén säger: Kvotering bör införas inom områden där kvinnor är underrepresenterade, till exempel i beslutsfattande tjänster inom högre förvaltning i offentlig sektor, privata och offentliga företag och den akademiska världen.

Att göra:

• Säkerställ jämställd representation i det privata näringslivet genom kvotering.
• Inför krav i kommunallagen på jämställdhet i styrelser och ledningsgrupper i bolag som ägs av kommuner och landsting.
• Använd positiv särbehandling för att säkerställa jämställdhet i högskolan.

 

Eliminera könsstereotyper

Kommittén säger: Stereotypa och sexualiserade bilder av kvinnor i reklam och medier är fortsatt utbredda. Självreglering är inte tillräcklig för att få bukt med problemet, strängare reglering behövs. Regeringen bör undersöka hur förekomsten av pornografi och sexualiseringen av det offentliga rummet kan bidra till sexuella trakasserier och mäns våld mot kvinnor och flickor.

Att göra:

• Inför lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam.
• Utred hur pornografi påverkar jämställdheten, samt hur spridningen kan begränsas och lagstiftningen skärpas.
• Vidta åtgärder mot näthat mot kvinnor och flickor och inför förbud mot olovlig spridning av privata bilder.

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Kommittén säger: Trots stora satsningar saknas konkreta resultat. Regeringen uppmanas att omgående anta en övergripande strategi och effektiva övervakningsmekanismer för att få slut på mäns våld mot kvinnor. Sverige får skarp kritik för det låga antalet anmälningar och fällande domar i fall av våld mot kvinnor och våldtäkt, vilket resulterar i straffrihet för förövare.

Att göra:

• Inför obligatoriska utbildningar för hela rättsväsendet om jämställdhet, sexualbrott och mäns våld mot kvinnor.
• Inför samtycke och oaktsamhetsrekvisit i sexualbrottslagen.
• Öka resurserna till kvinno- och tjejjourernas verksamhet.
• Säkerställ tillgängliga boenden för kvinnor med funktionsnedsättningar och att de får samma skydd och stöd som andra kvinnor.
• Ta bort tvåårsregeln i utlänningslagen.

 

Ett jämställt arbetsliv

Kommittén säger: Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Öka kvinnors heltidsarbete och mäns uttag av föräldraledighet. Eliminera könssegregationen på arbetsmarknaden och uppvärdera kvinnodominerade yrken. Tillgodose behoven hos de grupper av kvinnor som står långt från arbetsmarknaden, till exempel utrikes födda kvinnor, kvinnor som tillhör minoritetsgrupper och kvinnor med funktionsnedsättning.

Att göra:

• Individualisera föräldraförsäkringen och se över flexibiliteten.
• Lagstifta om rätt till heltidsarbete.
• Inför arbetsvärderingar som synliggör och åtgärdar strukturella löneskillnader mellan yrken och sektorer.
• Förbättra arbetsmiljön och villkoren i kvinnodominerade sektorer.
• Se till att förskola och äldreomsorg är tillgänglig dygnet runt och i hela landet.
• Se till att etablerings- och arbetsmarknadsprogram för att öka utrikes föddas arbetskraftsdeltagande har ett genomgående jämställdhetsperspektiv.
• Säkerställ särskilt stöd till kvinnor med funktionsnedsättning, exempelvis i form av vägledning, kompletterande utbildning och i kontakt med arbetsgivare.

 

Kvinnors hälsa

Kommittén säger: Hitta strukturella lösningar på de bakomliggande orsakerna till att arbetsrelaterade sjukdomar och sjukskrivningar ökar bland kvinnor. Ta itu med kvinnors och flickors försämrade psykiska hälsa och missbruk av alkohol och droger. Förbättra hälsan hos kvinnor med funktionsnedsättningar och se till att alla kvinnor och flickor, inklusive minoritetsgrupper, får fri tillgång till sexuella och reproduktiva hälsotjänster och information.

Att göra:

• Satsa på förebyggande insatser och inför strukturella åtgärder inom utbildning och arbetsmarknad, områden där stress och psykisk ohälsa bland kvinnor är vanligt förekommande.
• Förbättra hälsan hos kvinnor med funktionsnedsättningar, bland annat genom att garantera att de får stöd så som rehabilitering och psykosocial vård.
• Minska kvinnors och flickors missbruksproblem genom mer förebyggande arbete och genom att jämställdhetsintegrera alkohol- och narkotikapolitiken.