Vad skulle göras annorlunda om vi får en världsbild som utgår ifrån naturen? Det har FN bett internationella experter att svara på.
I dagarna har runt 170 personer från hela världen gett sin syn på hur en rättsfilosofi som utgår från jorden istället för från människan kan omsättas i praktiken. Det handlar bland annat om vad som är viktigast att göra inom olika områden som utbildning och ekonomi, och om möjliga hinder och problem. Svaren ska nu sammanställas och sedan sammanfattas i en rapport som FN:s generalförsamling får i september.
Pella Larsdotter Thiel är en av fem svenskar som deltar i processen, och en av fyra deltagare från nätverket Lodyn. Hon berättar att målet med FN-processen, som kallas Harmony with nature, är att utforska alternativa vägar mot ett hållbart samhälle.
– Det är viktigt att undersöka nya spår. Människor har suttit i klimatförhandlingar i 25 år men utsläppen ökar hela tiden. Roten till många av våra problem med det vi kallar hållbarhet är dåliga relationer mellan människan och naturen. Det är på tiden att vi tar tag i det.
Grundtanken är att gå ifrån synen på naturen som en egendom som kan utnyttjas, till ett subjekt med rättigheter.
– På ett sätt är det en främmande tanke i våra samhällen. Samtidigt är det något som alla människor kan känna sig hemma i. Vi vet att alla levande varelser har rätt att vara här, men vi behöver bli bättre på att tala om det för att kunna bygga institutioner som tar hänsyn till det. Vi kommer snabbt till frågor om värderingar, och tvingas till djupa ställningstaganden. Jag skulle gärna se att vi gjorde det mer och att det gick snabbare än i dag.
Initiativet till arbetet kom ursprungligen från Brasilien, som föreslog att FN skulle inrätta en internationell dag för Moder jord. Så skedde 2009 och sedan dess har FN arrangerat årliga konferenser kring Moder jords rättigheter den 22 april.
Processen utgår också mycket ifrån ett ställningstagande som flera länder gjorde i samband med FN:s hållbarhetskonferens Rio+20 år 2012.
– Ett flertal starka länder i framför allt Sydamerika kritiserade innehållet, som hade fokus på grön utveckling, grön ekonomi och grön tillväxt. De sa: ”vi vill ha en utveckling med andra mål, i harmoni med naturen och där naturen har rättigheter”.
Pella Larsdotter Thiel ser arbetsgruppernas rapport som ett första steg mot att utveckla och konkretisera frågorna kring harmoni med naturen. För henne och de andra medlemmarna i Lodyn som deltar i processen betyder det mycket att FN tar frågorna på allvar.
– Vi ser naturens rättigheter som en paradigmskiftande idé som får konsekvenser för alla möjliga områden. I Sverige är de här frågorna perifera och förtjänar mer uppmärksamhet. Genom att FN:s generalförsamling gör det här blir det tydligt att det här är ett stort och starkt ramverk som många skriver under på. Det lyfter Lodyns arbete något enormt. Det vore roligt om vi blev fler som jobbar med frågorna.
Översättningar: Abigail Sykes och Pella Larsdotter Thiel
Läs mer på www.harmonywithnatureun.org/knowledgenetwork.
