”I tjugo års tid har vi arbetat för ett ansvarsfullt skogsbruk i Sverige, och vi har kommit en bra bit på vägen”, skriver FSC om sin 20-års jubilerande verksamhet i Sverige. Men enligt veckans debattörer är FSC-märkning ingen garanti för att trä kommer från ett hållbart skogsbruk.
Naturvårdare har ofta uppmärksammat att naturvärdesträd och gammal skyddsvärd naturskog kalavverkats och att mark har körts sönder av FSC-certifierade bolag i Sverige. Enligt FSC:s egen standard ska inte nyckelbiotoper, naturvärdesträd eller skyddsvärd skog avverkas. FSC värnar om ett hållbart skogsbruk där körskador inte ingår. Men verkligheten ute i skogen är en annan.
Här beskriver vi exempel där vi menar att FSC-bolag bryter mot standarden. Det sker systematiskt i Sverige. Ett land som ännu inte följer den internationella standarden för FSC där minst 10 procent skog skall sättas av.
2013 högg FSC-certifierade Holmen skog ned höga naturvärden vid Ströms Vattudal i Jämtland. De fick då en tillsägelse från FSC och Holmen ålades att förbättra sina rutiner.
2014 inventerade Fältbiologerna avverkningsanmäld skog i området som visade sig hålla nyckelbiotopskvalité. Avverkningsanmälningarna var inskickade innan Holmens rutiner hade förbättras, FSC rapporterade det som en ”mindre avvikelse”. 2016 gjorde Föreningen Skydda Skogen återbesök i samma trakter och inventerade skog med höga naturvärden som Holmen avverkningsanmält igen- men denna gång efter att rutinerna skulle ha förbättrats. Tack vare ideella krafter har Skogsstyrelsen nu gjort nyckelbiotoper av några av dessa områden.
Även om skogsbolagen är certifierade faller kraven bort om inte markägaren också är FSC-certifierad, vilket många privata markägare inte är. Ett skogsbolag med certifiering kan därför avverka nyckelbiotoper om de ligger på ocertifierad mark. Hösten 2012 kalavverkade FSC-certifierade Sveaskog en urskogsartad granskog trots att Skogsstyrelsen klassat skogen som en nyckelbiotop. Det var en privatägd skog vid naturreservatet Guortesliden i Norrbotten. Ägaren ville avverka skogen och ifrågasatte nyckelbiotopsbedömningen. Då gjorde Skogsstyrelsen en ny bedömning och fastställde på nytt samma klassning och gränsdragning. Markägaren ville ändå avverka och vände sig till FSC-certifierade Sveaskog som därefter kalhögg nyckelbiotopen.
Certifierarna är betalda av skogsbolagen, vilket gör att de inte är opartiska i sin bedömning eftersom skogsbolagen nästan alltid vill avverka, inte skydda. Certifierarna hinner heller inte granska alla avverkningar som görs. Skogsstyrelsen hinner inte inventera alla skogar som ska avverkas. Om Skogsstyrelsen inte har gjort avverkningshotade områden till nyckelbiotop, kan skogen avverkas trots rödlistade och ovanliga arter.
Öjberget i Jämtland var det sista sammanhängande skogsområdet i ett gigantiskt hyggeslandskap. I princip finns där bara ungskogar och hyggen med några kantzoner och lite hänsynsytor. Ändå avverkades den gamla skogen vid Öjberget av FSC-bolag på FSC-certifierad mark. Skogsstyrelsen hade inte bedömt området som en nyckelbiotop. Ideella inventerare hittade mer än 240 fynd av 24 rödlistade arter.
Certifieringssystemet är uppbyggt på ett sätt som gör att det kan vara svårt att som privatperson få veta om ett skogsbolag har brutit mot FSC-standarden eller inte. FSC:s huvudkontor hänvisar till att man ska ta kontakt med markägaren och skogsbolagets certifierare. Certifieraren, som är tredje part, får ta hela ansvaret att standarden följs.
Konsumenter kan lätt tro att FSC-certifierat trä kommer från ett hållbart skogsbruk. Men ett hållbart skogsbruk är sällan förenligt med det storskaliga kalhyggesbruk som råder i Sverige. Det finns mycket forskningsunderlag som visar på hur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk kan föras, något som FSC bör stödja. I dag står inte FSC för ett ansvarsfullt skogsbruk i Sverige och det är lång väg kvar.
