Biltrafiken största källan till mikroplaster

Bildäck står för den största mängden utsläpp av mikroplaster i miljön. Granulat från konstgräsmattor och syntetkläder är andra stora källor. Det visar en ny undersökning från Svenska miljöinstitutet, IVL.

Mikroplaster i miljön är ett växande problem som påverkar ekosystem både på land och i vatten. IVL har i en rapport tittat närmare på varifrån plasterna kommer.

Bildäck visar sig enligt rapporten stå för de största utsläppen. 13 000 ton mikroplaster hamnar på vägbanorna varje år. Konstgräsmattor är den näst största utsläppskällan och beräknas stå för upp till 3 900 ton per år.

– Fotbollsplanerna består av en gummimatta med grässtrån av polyeten, polypropen eller polyamid. För att gräset sedan ska få de rätta spelegenskaperna fylls mattorna på med tonvis av små gummikulor varje år. Och det är dessa kulor som läcker ut till omgivningen. I vissa fall används gummikulor från uttjänta bildäck vilket är helt vansinnigt även för spelarnas hälsa, säger Kerstin Magnusson.

Hur stor del av utsläppen som sedan förs vidare till sjöar och hav är osäkert.

– Fokus har hittills legat på effekterna av mikroplaster i havet. Hur de påverkar på land vet man inte mycket om ännu, säger Kerstin Magnusson, ekotoxikolog vid IVL och en av rapportförfattarna.

Vad man däremot vet är att de små och för ögat osynliga plastkornen orsakar stora problem för vattenlevande djur och fåglar. Var tredje havsfågel äter plast som en del av sin föda. Plastkorn har också hittats i större diskar som torsk, kolja, vittling och räkor. Mikroplastpartiklar tas upp av vattenlevande djur och organismer som musslor och djurplankton. Konsekvensen blir inflammationer, nervpåverkan, nedsatt reproduktionsförmåga och minskat energiintag. Plasterna kan också binda till sig miljögifter vilket ger negativa konsekvenser även högre upp i näringskedjan.

På grund av en växande oro över plasternas miljöpåverkan gav regeringen förra året i uppdrag åt Naturvårdsverket att kartlägga mikroplasternas spridning i naturen. IVL:s rapport är en del av det uppdraget.

– Mikroplaster i haven är ett hot mot både människor och miljö och det sprids från många olika källor. Genom ett tätare samarbete mellan myndigheter och berörda intressenter kan vi minska spridningen, kommenterade klimat- och miljöminister Åsa Romson (Mp) uppdraget.

I rapporten konstaterar IVL att även hushållen står för en stor mängd av utsläppen. Läckagen kommer bland annat från fleecematerial och andra syntetkläder som tvättas. Troligen förekommer fler stora utsläppskällor än vad som finns med i rapporten, menar Kerstin Magnusson.

– Det är många gånger svårt att kvantifiera. Vi har till exempel inte alls kunnat kvantifiera hur mycket läckage som kommer från återvinningsstationerna, men gissningsvis är nedskräpningen kring stationerna också en stor källa, säger hon.

Läckagen av mikroplaster kan minska genom slutna processer och system som förhindrar läckagen menar Kerstin Magnusson.

– Det är jätteosexiga lösningar. Det kan handla om att sluta system vid återvinningsstationer och samla upp plastpartiklar från båtskrov när de skrapas i hamnarna före sjösättning. Vi är för yviga i vårt avfall och sprider det hit och dit.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV