Röster från tidningsnotiserna

Emanuel Sidea och Nergra Efendic har skrivit två läsvärda böcker som tar avstamp i Syrien och i Jugoslavien. Det är insiktsfulla röster som berättar om människorna bakom tidningsnotiserna om flyktingar och krig.

I Jag var precis som du påminner journalisten Negra Efendic om att Sverige sträcker sig långt utanför landets gränser. Vi får följa henne genom uppväxten, flykten med ankomsten till Sverige och till sist när hon som journalist återvänder till barndomens platser.

Uppväxten i Brezovo Polje, i det som då var Jugoslavien, är trygg. Pappan är lärare och mamman lite av navet i byn där hon jobbar på posten, med kontroll över kontorets telefon, vilket är den enda i byn. Kamrat Titos porträtt pryder väggar och i skolan sjunger barnen om det jugoslaviska folkens brödraskap och död åt fascismen. Plötsligt förändras allt.

Negra Efendic beskriver ankomsten till Sverige. Hur familjen förvandlas till burksamlande offer, beroende av kyrkans välgörenhet, kantinmat, tjänstemän och politiska beslut. De har inte språket, inte kontakterna och inga pengar. Till slut hamnar familjen på föräldrarnas begäran i Huskvarna där en avlägsen släkting redan bor. Negra möts första skoldagen av bomberjackor, nazistsymboler och ”Åk hem” klottrat på skåpet i korridoren. Hon struntar i det då hon inte vill bo i ett land där man måste sitta själv medan ens kompis äter middag med sin familj och där grannarna inte hälsar, hon vill hem.

Några år senare finner hon sig till rätta med kompisar som hon ”deppar och lyssnar på Kent med”. Negra är trött på skänkta prylar och gör allt för att få ett jobb. Invandrare blir inte uppskattade förrän de vinner guld i boxning, konstaterar Negra som sjuttonåring. Hon är motståndskraftig, ger mobbarna svar på tal, skapar föreningar mot rasism och skriver insändare. När hon får chansen lämnar hon till sist Huskvarna. I sista delen av boken återvänder hon till sina barndomshem, i Huskvarna och Brezovo Polje, som journalist för att möta och förstå.

Journalisten Emanuel Sidea har i reportageboken Mannen från Harem följt Saif, en helt vanlig kille i trettioårsåldern som hänger på nätet och umgås med kompisar i Syrien. När revolutionen kommer börjar han smuggla in människor som ska kämpa mot regimen. Han bestämmer sig för att göra de professionellt och tjäna pengar på smugglingen.

Med tiden eskalerar upproren till krig och de religösa grupperna strider. Saif blir en av Syriens mest framgångsrika människosmugglare, specialiserad på att föra jihadister över gränsen till Turkiet. Många av dem svenskar som anslutit sig till bland annat Islamska staten. Skuldkänslorna kommer och går hos Saif men han ställer sig själv utanför konflikten. Till sist sätter han sig själv i en båt för att ta sig över Medelhavet.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV