I LFT nummer 20 argumenterade generalsekreteraren för Djurskyddet Sverige emot försök med fixering av suggor. Nu svarar Djurens Rätts förbundsordförande att det bästa för grisarna är att gå ett steg längre och sluta äta kött helt och hållet.
Djurens Rätt delar helt Djurskyddet Sveriges bild av att den svenska grisindustrin strävar efter att försämra det lagstadgade djurskyddet för grisarna. Detta genom att spärra in suggorna bakom grindar som gör att de inte kan lägga sig ner eller vända sig om.
Sveriges djurskyddsregler används i grisindustrins reklam som en garanti för god djurvälfärd, men i nästa stund pekas samma djurskyddsregler ut som orsaken till dålig konkurrenskraft gentemot andra länder. Djurens Rätt ser gång på gång att grisarnas behov åsidosätts samtidigt som den svenska grisbranschen gärna talar sig varm om det goda svenska djurskyddet.
Min erfarenhet som företrädare för Djurens Rätt är att en vanlig missuppfattning hos svenska konsumenter är att svenska grisar har haft ett bra liv och att svensk grisindustri är bättre än andra länders. Frågan är, är det tillräckligt bra att vara lite bättre när lägsta nivån är så pass låg?
Många känner inte till att 99 procent av de svenska grisarna hålls instängda hela livet på betonggolv, utan möjlighet att böka i jorden och beta. Fundera gärna över när du såg en gris ute senast. Chansen är stor att om du sett grisar, i industriell produktion, bökandes utomhus så har du reagerat. Det är nämligen väldigt ovanligt att se.
Den stimulansfattiga miljön inomhus på betonggolv leder till att många grisar utvecklar beteendestörningar, som att bita sönder varandras svansar och öron, på grund av att de inte får böka och beta. Två saker som grisar behöver få göra för att må bra. Var tionde smågris ges faktiskt antibiotika mot hälta på grund av de hårda golven som grisar står på dygnet runt.
Smågrisarna tas från suggan efter bara en månad, fast de egentligen behöver dia i tre–fyra månader.
De flesta svenska hangrisar kastreras utan bedövning. Runt 3 000 smågrisar varje dag får fortfarande sina testiklar utskurna utan bedövning. Trots att grisarna bara lever sex månader hinner många av dem utveckla magsår, luftvägssjukdomar och ledproblem. På slakteriet bedövas grisarna med koldioxid, en gas som gör ont för dem att andas in och som medför kvävningskänslor och panik.
Som vi ser det finns det redan tillräckligt med djurskyddsproblem som orsakar utbrett lidande för svenska grisar i dag. Utan ytterligare djurskyddsförsämringar som att stänga in och fixera suggor så att de inte kan röra sig ur fläcken. Det enda positiva med det här förslaget är att fler människor får upp ögonen för hur djuren faktiskt behandlas.
Efter förra årets stora debatt kring danskt griskött såg vi här i Sverige att människor köpte aningen mindre griskött, men större andel svenskt. Engagemanget vittnar om att många har en magkänsla som säger att vi inte får göra vad som helst mot djur. Kanske kommer den här strävan hos grisindustrin att försämra det svenska djurskyddet ytterligare, genom fixering av suggor, att leda till att fler väljer mer vegetariskt. För när det kommer till kritan finns det bara en djurskyddsmärkning som verkligen fungerar och den stavas vego.
Enligt en opinionsmätning utförd av Djurens Rätt/Demoskop äter redan en av tio svenskar vego. Hos vissa livsmedelskedjor har försäljningen av vegoprodukter ökat med fyrtio procent och flera företag satsar på att utöka sitt vegetariska sortiment. Vi är allt fler som känner ett obehag inför att äta djur och kanske blir den senaste utvecklingen mot försämrat djurskydd för svenska grisar det som gör att fler till slut har fått nog och säger farväl till djurprodukterna.
