Hållbar ekonomi blir en allt viktigare fråga för både sparare och investerare. Den 1 juni lanseras Gröna lån för kommuner som behöver pengar till klimatsmarta satsningar. Pengarna ska komma från miljömedvetna placerare.
Energismarta hus, kollektivtrafik och vindkraft är exempel på investeringar som kan finansieras med Gröna lån. Så småningom kommer lånen att finansieras med en grön obligation för placerare som vill att deras investeringar ska gå till miljövänliga projekt. Bakom satsningen står kreditinstitutet Kommuninvest, som ägs av kommuner, landsting och regioner och står för nära hälften av kommunsektorns upplåning.
Idén bygger alltså på tre ben – kommunernas gröna projekt, de gröna lånen och de gröna obligationerna, som finansierar lånen och därmed projekten. Troligen blir obligationen tillgänglig under sista kvartalet 2015 men detaljerna om hur och när är inte spikade.
– Genom detta är vi med och bidrar till att erbjuda gröna obligationer för den som vill investera grönt. Det här är betydelsefullt inte bara i de projekt som beviljas lån, utan i ett mycket större perspektiv.
Det säger Hanna Arneson, hållbarhetsstrateg på Örebro kommun samt ledamot i Kommuninvests miljökommitté.
Efterfrågan på en grön obligation har varit stor från investerare.
– Kommuninvests medlemmar påverkar och inspirerar hela finansmarknaden att tänka grönt och fatta gröna beslut. Förhoppningsvis gör vi skillnad, säger Petra Mangnäs, kundansvarig på Kommuninvest.
Även bland privatpersoner är intresset stort för hållbara investeringar. Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av WWF uppger 64 procent av svenskarna att de kan tänka sig att byta bank eller fondportfölj om det fanns klimatsmarta alternativ. 65 procent tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att deras kommun förvaltar de kommunala tillgångarna i klimatsmarta fonder.
Göteborgs stad, Stockholms läns landsting och Örebro kommun har alla gått före och tagit fram egna gröna obligationer för att finansiera klimatsatsningar som exempelvis passivhus, vindkraft, biogas och vattenrening. Men nu vill Kommuninvest göra det möjligt för fler kommuner.
På sikt tänker Hanna Arneson att gröna lån och obligationer kan underlätta för hållbara satsningar, och fördyra för dem som är ohållbara.
– De gröna obligationerna möjliggör att kapitalet kan styras om till gröna verksamheter. Det finns ju en begränsad pott, så det handlar inte bara om att en satsning på vindkraft blir av, utan om att något miljötärande inte blir av.
Utvecklingen av gröna obligationer startade 2007 med ett samarbete mellan Världsbanken och SEB. Sedan dess har både offentliga och privata aktörer i Sverige och resten av världen följt efter, exempelvis Handelsbanken, Fortum, Skanska och Rikshem.
Nu pågår ett FN-lett arbete inför FN:s klimattoppmöte i Paris i december för att kunna synliggöra hur mycket koldioxidutsläpp som olika fonder och obligationer medför. Ett drygt hundratal internationella finansaktörer deltar i arbetet, bland dem flera svenska representanter.
En avgörande fråga i sammanhanget är hur klimatsmart en investering måste vara för att räknas som grön. Många varnar för risken för greenwashing, att projekt kallas gröna som kanske inte är så miljövänliga.
– Jag skulle välkomna en debatt om vad som är grönt, det är en jätteviktig fråga, säger Hanna Arneson.
Just Örebro kommun är ett konkret exempel på svårigheterna med att hitta riktigt miljövänliga investeringar. I juni förra året blev Örebro nämligen den första kommunen i Sverige att besluta om att sluta att investera i olja, kol och gas. Det handlade då om 3,5 miljarder kronor i bland annat pensionspengar som skulle bli helt fossilfria. Men när kommunen sökte runt efter fossilfria fonder för en ny upphandling visade det sig vara svårt, säger hon.
– Branschen sa att ”det finns inte”. Vi erbjöds inga fossilfria fonder och därför var 2,2 procent av pengarna fortfarande placerade i fossila bränslen vid årsskiftet.
Som aktiva ägare har Örebro kommun fört en dialog med fondförvaltarna. Delar av branschen har varit snabba med att paketera om och nu finns en fossilfri obligationsfond, berättar Hanna Arneson.
– Den kom tack vare att låntagare som vi utformar våra lån som gröna. Nu kan kommuner eller privatpersoner spara i en fossilfri fond och fler fossilfria fonder ska vara på gång.
Just nu jobbar Hanna Arneson på ett förslag till kommunens nya klimatplan. Där kommer grön ekonomi att vara med.
– Ekonomisk hållbarhet är ett verktyg för att uppnå social och ekologisk hållbarhet. Det här är en helt nödvändig väg att gå. Hur mycket businessperson du än är finns det ingen business att göra på en död planet.
En obligation är ett räntebärade skuldebrev som oftast ges ut av staten, bolåneinstitut, banker, kommuner eller större företag. Investeraren blir kreditgivare till organisationen eller företaget. Det är en av flera skillnader jämfört med att spara i aktier, där investeraren istället blir delägare.
