Var tredje Gävlebo har någon gång utsatts för våld i nära relationer. Det visar en enkätundersökning som Gävle kommun gjort, som nu ligger till grund för kommunens insatser och arbete i frågan.
Ishallen Gavlerinken arena i Gävle rymmer omkring 7 000 personer. Föreställ dig en fullsatt arena och tänk dig sedan att alla som befinner sig där blivit utsatta för någon form av våld i en nära relation det senaste året. Då är det kanske lättare att relatera till resultatet i den enkätundersökning Gävle kommun gjort där 1 200 slumpvis utvalda medborgare i kommunen svarat på frågor kring våld i nära relationer. 34 procent av de tillfrågade uppgav att de någon gång i livet blivit utsatta och majoriteten är kvinnor. De vanligaste typerna av våld är enligt enkäten kränkningar och visst fysiskt våld.
– Det är ett väldigt allvarligt resultat vi fått och kommunen har förstått att det är ett allvarligt jämställdhets- och folkhälsoproblem. Syftet med enkäten var att undersöka omfattningen och karaktären av problematiken. Vi har hämtat information från medborgarna för att rikta insatser rätt till medborgarna, berättar Emelie Printz, projektledare i Gävle kommun.
I Sverige finns ett jämställdhetspolitiskt mål som handlar om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Resultatet från undersökningen i Gävle, som gjordes i september förra året, används nu som grund för hjälpa de våldsutsatta på lokalnivå. Stödinsatser har tidigare funnits inom socialtjänsten, vården och skolan, men nu vill kommunen ta ett samlat grepp för att arbeta mer strukturerat kring frågan. Emelie Printz berättar att medborgarnas frivilliga kommentarer i slutet av enkäten varit till stor hjälp i att förstå allvaret med våld i nära relationer.
– Vi fick 145 kommentarer från medborgarna i samband med undersökningen som verkligen förstärker och ger en tydligare inblick i hur den här typen av våld kan te sig. Medborgarna har gjort ett enormt jobb i att ge oss det här underlaget som vi nu ska jobba vidare med.
Alla grupper i samhället drabbas och kommunen ska nu satsa på olika riktade informationsinsatser för att bryta tystnaden kring frågan.
– Det här är ett problem som vi inte gärna pratar om. Det är tabu, skam och skuld och därför är det viktigt att vi vågar lyfta frågan.
Ett första steg är att kommunen nu håller på att ta fram ett utbildningsmaterial till chefer inom kommunen med information om hur de ska agera och vilka frågor de ska ställa om de misstänker eller får information om att en medarbetare är utsatt.
Kommunen håller även på att ta fram en kommunal strategi utifrån en nationell utredning, Våld i nära relationer – en folkhälsofråga, för hur de ska samordna och strukturera arbetet på kommunal nivå.
En del i arbetet med att hjälpa våldsutsatta personer är samarbetet med civila aktörer som exempelvis kvinnojouren Blåklockan, tjejjouren Vulcana och krismottagningen Stickan för män.
– De är viktiga aktörer att ha med i arbetet då deras kunskap om problematiken ger goda förutsättningar för kommunen att hitta bra och effektiva sätt att arbeta på.
