Nu slänger både restauranger, butiker och hushåll mindre matavfall. Det visar en kartläggning som Naturvårdsverket har låtit göra. Den största minskningen i mängd står hushållen för. Men fortfarande är cirka 30 procent av hemmens matavfall mat som slängs i onödan.
En kartläggning som Naturvårdsverket har låtit göra visar att matavfallet har minskat hos både restauranger, livsmedelsaffärer och hushåll. Den största procentuella minskningen har skett hos restauranger och butiker. Där har matavfallet minskat mellan 15 och 35 procent från år 2012 till år 2014.
Hushållen står för den största minskningen i mängd. Här är minskningen 50 000 ton per år.
Det är också hushållen som slänger den största delen av matavfallet i Sverige. Numera hamnar det på omkring 720 000 ton om året, vilket är ungefär 74 kilo per person och år. Då är det flytande avfallet inte inräknat, med både mat och dryck som hälls ut i avloppet.
Allt avfall går inte att undvika när vi lagar mat. Hur vi än bär oss åt kommer det att bli morotsskal, kaffesump och broccolistumpar över. Det räknas som avfall även om det går till komposten eller tas vidare i kretsloppet på något annat bra sätt. Men cirka 30 procent av det som hushållen slänger är rent matsvinn, det vill säga mat som kunde ha ätits.
Anita Lundström är handläggare på enheten för styrmedel för naturresurser och kretslopp på Naturvårdsverket. Hon säger att det går att minska matsvinnet mycket mer.
– Vi ser en tendens att det är matsvinnet som minskar. Men det finns fortfarande stort utrymme för att minska det. Det kan man göra genom att hantera maten rätt, förvara den i rätt temperatur och ta hand om rester. Man kan använda större delar av råvarorna. Det går också att ta mycket av det som slängs ett steg till. Till exempel genom att koka buljong på ben och grönsaksrester, så att man tar vara på smaken, säger hon.
Ökad kunskap, menar hon, är nyckeln till att matavfallet har minskat.
– Det finns en ökad medvetenhet om problemet i alla led. Det har genomförts forskningsstudier och alla har tittat på hur det ser ut innanför sina egna dörrar. Pressen har skrivit mycket om miljöeffekter och andra kostnader av att vi slänger mycket mat. Frågan har fått stor uppmärksamhet.
Anita Lundström pekar också på att det har blivit lite mode att kunna laga mat på sätt som tar tillvara mer av råvarorna. Det gäller inte minst på slaktsidan.
– Slow cooking har blivit trendigt, och därmed har vi börjat använda delar av djuren som vi förr valde bort. Delar som högrev, som får koka länge i låg temperatur, blir också väldigt smakrika.
Det pågår många initiativ inom alla delar av matkedjan för att ta vara på mat. Anita Lundström nämner Allwin i Göteborg som ett exempel. Det är ett litet företag som sluter avtal med mataffärer. Mot en liten avgift hämtar de mat som inte har sålts och som är nära sin sista förbrukningsdag. Allwin lämnar maten till välgörenhet. Enligt deras hemsida har de hittills i år förmedlat 1 701 713 måltider till hemlösa och utsatta. De beräknar att det ger en miljövinst på cirka 3 871 ton koldioxid.
FN har nyligen beslutat om hållbarhetsmål till 2030, Sustainable development goals. Ett av målen är att hushållens och butikernas matsvinn ska halveras och att övriga led ska minska sitt matsvinn.
Sverige har inte något nationellt mål om minskning av matavfall. Däremot finns det ett mål om biologisk behandling, det vill säga rötning och kompostering. Målet är att 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, butiker och storkök ska samlas in och behandlas biologiskt till 2018.
Vinster då matavfallet minskar handlar både om miljönyttan då vi kan producera mindre mängder mat, och rena pengar. Utifrån 2012 års avfallsmängder skulle ett genomsnittligt hushåll spara 1 300–1 600 kronor per år genom att minska svinnet med 34–40 procent. Hälften av det utgör då mat och dryck som hälls i avloppet.
Vi slänger alltså ungefär 22 kilo mat per person och år. Det är cirka 60 gram om dagen. Frågan är hur lite matsvinn det är realistiskt att sikta på.
– Det är absolut svårt att helt få bort allt svinn och det är lätt att tänka att det här är så lite att det inte spelar någon roll. Men i detta fall är det många bäckar små som gör skillnad, eftersom det handlar om hela Sveriges befolkning, säger Anita Lundström.
