Regeringen mångdubblar stödet till sameskolstyrelsen för satsning på samiska läromedel. Samtidigt råder akut brist på utbildade lärare och den nya lärarutbildningen i samiska gapar tom på studenter.
Sameskolstyrelsen, den myndighet som är huvudman för de fem sameskolorna i Sverige, har länge efterfrågat mer resurser för att ta fram läromedel för sina skolor. I budgetförslaget som Socialdemokraterna och Miljöpartiet la fram i slutet av förra månaden finns äntligen en stor satsning med. Totalt handlar det om fyra och en halv miljon kronor som ska gå till utveckling av läromedel.
– Behovet är jättestort. Vi behöver läromedel i samiska språket, men även skönlitteratur som vi kan använda i undervisningen, nyöversättningar och nyproduktion, säger Annechatrin Brandén, tillförordnad skolchef för sameskolstyrelsen.
– Som det är nu får lärare ofta tillverka eget material i bristen på läromedel, säger hon.
Samma problem finns på skolor runtom i landet där det bedrivs modersmålsundervisning i samiska. De läromedel som tas fram inom den nya satsningen kommer också att kunna användas i de skolor där det finns samiska elever som får undervisning i något av de samiska språken.
Skolinspektionen gjorde en kvalitetsgranskning av sameskolorna för två år sedan och lyfte redan då fram bristen på läromedel i samiska. ”Det kan till exempel finnas ett läromedel för de allra yngsta eleverna, men att det sedan kan vara svårt att hitta läromedel för de äldre eleverna eller tvärtom”, skriver Skolinspektionen i sin rapport. I många fall tvingas skolorna köpa in material från Norge, material som inte är anpassat för svenska förhålladen och därmed ger merarbete för lärarna, enligt Skolinspektionen.
I Sametingets handlingsprogram för samisk utbildningspolitik från 2012 slogs det fast att det råder akut brist på utbildade lärare och förskollärare och på undervisningsmaterial. De satsningar som har gjorts för att minska bristen på samiska lärare och undervisningsmaterial är inte tillräckliga, ansåg Sametinget då.
Men en ljuspunkt syntes under året när det gäller lärarbristen. Under hösten startade den första ämneslärarutbildningen i landet i samiska språken. Det är Umeå universitet som utbildar lärare i samiska för gymnasieskolan. Men problemet är att bara en enda person ansökte till utbildningen – en person som senare hoppade av.
– Vi misstänkte att det skulle bli svårt att hitta studenter till utbildningen, men det här resultatet är bekymmersamt. Det handlar om språkens överlevnad, säger Maria Löfgren, rektor för Lärarhögskolan på Umeå universitet.
Hon säger att universitetet kommer att titta på andra sätt att bedriva utbildningen på. Bland annat på möjligheter till distansundervisning och även att något av de samiska språken ska ingå som en del i KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en annan väg till lärarbehörighet.
Utbildningen som var planerad att fortgå under hösten var tänkt för nordsamiska, för att sedan byggas ut till sydsamiska och lulesamiska. Nu blir det i stället ingenting av satsningen och lärarbristen kommer att bestå.
– Lärarbristen är stor och vi tar vårt uppdrag att erbjuda den här utbildningen på största allvar. Men det krävs förändringar och mer arbete för att få studenter som söker, säger Maria Löfgren.
