Estelle Bernadottes uppfostran strider mot Barnkonventionen. Därför handlar införandet av en republik inte bara om demokrati och jämlikhet. Det menar Mia Sydow Mölleby och Anna Steele, Republikanska föreningen, som skriver: ”När det gäller Estelle Bernadottes rättigheter så tittar alla bort. Faktum är att riksdagen låter detta fortgå.”
Nästa vecka, den 23 februari, fyller Estelle Bernadotte tre år. Hon är född för att, såvida statsskicket inte ändras, en dag bli svensk statschef. Enligt vår mening ska inte posten som statschef gå i arv, utan alla offentliga ämbeten ska vara öppna för alla medborgare. Det finns naturligtvis många fler skäl till varför Sverige ska bli en republik. Ett som många kanske inte tänker på är att vi vill befria Estelle Bernadotte och hela familjen Bernadotte.
Medlemmarna i kungafamiljen har det naturligtvis gott ställt. De har sannolikt allt de kan önska sig materiellt samt stora möjligheter till politiskt inflytande genom sina nätverk. De kan dock inte styra över sina egna liv. Att avskaffa monarkin är alltså även en medmänsklig fråga.
Givetvis kan de avsäga sig arvsrätten till tronen, men är det så enkelt i verkligheten? De flesta i familjen har fostrats in i sina roller sedan de var nyfödda. De har inte gjort ett aktivt val att bli offentliga personer, utan har fått leva i en gyllene bur redan innan de kände till något annat. Trycket på dem har varit så omfattande från hovet, medierna och monarkisterna att de har fått acceptera sina livsöden. Vad innebär då detta öde för Estelle Bernadotte?
Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, ska varje barns rätt till privatliv respekteras. Det har även från kungafamiljen talats om att Estelle Bernadotte ska få en normal uppväxt. Ändå lägger hovets pr-avdelning ständigt ut bilder och filmklipp på detta barn. Faktum är att hon gjorde sitt första officiella offentliga framträdande när hon bara var två månader gammal och visades upp på sin morfars födelsedag. I augusti 2014 hade hovet bjudit in 45 journalister och fotografer för att bevaka hennes första dag på förskolan.
Tanken från kungahusets sida måste vara att Estelle Bernadotte ska vänja sig vid medial exponering till den utsträckning att det upplevs som självklart för henne själv. Monarkin frodas och fortlever nämligen av att medlemmarna i familjen Bernadotte lever sina liv i offentlighetens ljus från vaggan till graven.
Estelle Bernadotte får naturligtvis en strikt uppfostran utan uppmuntran till kritiskt tänkande eller möjlighet till fria val – för tänk om hon skulle bli republikan. När det gäller hennes eventuella religiösa tro så har hon ingen valfrihet alls. Enligt den svenska grundlagen, och i direkt strid med Barnkonventionen, saknar Estelle Bernadotte nämligen religionsfrihet. Hon är det enda barn i Sverige som i lag förnekas denna mänskliga rättighet.
I vuxen ålder kommer Estelle Bernadotte sedan att sakna möjligheten att gifta sig med vem hon vill. Hon måste ha både den regerande statschefens och regeringens godkännande för att kunna ingå äktenskap. Faktum är att hon inte ens får resa utomlands utan samtycke från statschefen, inte heller när hon blir myndig.
Är det då synd om henne på riktigt? Ja, vi tycker faktiskt det. Det finns barn som har det mycket värre, men där försöker i alla fall staten och samhället att hjälpa till. När det gäller Estelle Bernadottes rättigheter tittar alla bort. Faktum är att riksdagen låter detta fortgå.
Vem bryr sig om Estelle Bernadottes frihet och livsval? Hovet vill uppfostra henne till en lojal tronarvinge. Tillsammans med medierna skapar de en efterfrågan hos allmänheten om att få ta del hennes liv. Detta kan inte vara rimliga villkor att växa upp under för ett litet barn. Införandet av republik är inte bara en fråga om demokrati och jämlikhet. Det handlar också om att befria Estelle Bernadotte.
