Framtidsveckan och andra omställningsinitiativ i Örebro län har lett till nya samarbeten och spännande framsteg för ett hållbart samhälle. Både kommuner, myndigheter och företag visar nu allt större intresse för omställningsrörelsen. Och kanske kan landets första Transition town, omställningsstad, utvecklas i Örebro län.
Nyligen publicerades rapporten Omställningsrörelsens bidrag till en hållbar framtid i Örebro län av Niklas Högberg och Ankie Rauséus. De har sammanställt de senaste årens omställningsaktiviteter i länet, undersökt deras effekter och vävt samman praktik med teori. Deras slutsatser är mycket hoppfulla.
– Vi ser att man på relativt kort tid kan få väldigt spännande ringar att spridas på vattnet. För oss har det varit en framgångssaga att vi börjat med Framtidsveckan. Vi hoppas att det även kan inspirera andra, säger Ankie Rauséus.
Länets första Framtidsvecka ordnades 2011, en manifestation för att visa exempel på det hållbarhetsarbete som redan görs av samhällets olika aktörer. 2013 bildades Ros-nätverket (Regional omställning i samverkan), med regionala representanter från Hela Sverige ska leva/Länsbygderådet Örebro, Naturskyddsföreningen, Örebro läns bildningsförbund, Leader Mellansjölandet, Framtiden i våra händer samt Örebro kommun. Samarbetet är troligen unikt i landet och syftet är att samordna regionens omställningsaktiviteter för att mångdubbla effekten.
Alla sektorer behövs i hållbarhetsarbetet, eftersom de har olika styrkor och svagheter, betonar rapportförfattarna. De har bland annat märkt att många myndigheter tycker att de har svårt att mobilisera allmänheten och de menar att den ideella sektorn, inte minst folkbildningsrörelsen, har en stor roll att spela där.
– Folkbildningen i länet är på väg att hitta sin nya roll i utmaningen att bygga ett hållbart samhälle. De ser omställningen som nästa stora folkbildningsuppgift, säger Niklas Högberg.
En av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att sektorerna behöver bli ännu bättre på att samarbeta. Och att detta kräver pengar.
– Det är otroligt viktigt att arbetet kan bedrivas långsiktigt och gemensamt med övriga sektorer, och att det finns mandat att göra saker, säger Ankie Rauséus.
– Den ideella sektorn har ofta fått leva på projektbasis. Det är inte hållbart. Det är viktigt att samhället ser att sektorns specifika kompetens behövs, och fördelar resurser därefter, säger Niklas Högberg.
En annan viktig slutsats är att mycket har hänt i länet på kort tid och att små insatser gör stor skillnad.
– På individ- och lokalnivån kan man vara med och påverka i större sammanhang. Genom årliga mötesplatser som Framtidsveckan skapas nya kluster av människor som vill samma sak och kan inspirera varandra. Tillsammans bygger vi något starkt som verkligen kan förändra, säger Ankie Rauséus.
Några av de senaste årens konkreta aktiviteter i länet är solelsatsningar, Leaderprojekt med hållbarhetsfokus, andelsägda kor, samåkningsprojekt, studiecirklar samt nya omställningsgrupper och nätverk.
– Det viktiga är inte bara omställningens handlingar, insatser och aktiviteter utan också berättelserna som sprids om dem. De påverkar och skapar ny förståelse som blir en katalysator för nya kollektiva beteenden. Det har åstadkommits så mycket de här åren. Genom att tänka på nya sätt kring till exempel förändringsarbete kan vi verkligen uppnå hållbarhetsmålen i den hastighet som behövs. Det gäller bara att vi samlar oss och tar vara på allas erfarenheter. Där bidrar omställningen med nya synsätt och lösningar utanför ramarna, säger Niklas Högberg.
De bådas optimism kommer inte minst av att lokala omställningsinitiativ allt mer tas på allvar av exempelvis kommunerna i länet. Ett exempel är Omställning Lindesberg som initierat en andelsägd solelförening som i vår börjar att bygga en solcellsanläggning på Lindeskolans tak, i ett samarbete med Linde energi och Lindesbergsbostäder. Askersunds kommun har fattat beslut om att satsa på permakultur, åtta kommuner i länet engagerade sig i förra årets Framtidsvecka och Latorps byalag är en av två finalister för Örebroregionens energipris 2014.
– Det känns otroligt hoppingivande att politiker ser lokala grupper som en resurs och ett bollplank i sitt hållbarhetsarbete, säger Ankie Rauséus.
– Kommunerna har fått upp ögonen för potentialen i lokala omställningsgrupper och det ger avtryck i kommunala verksamheter. Det visar att det finns en ny respekt och förståelse för behovet av omställning. Det är ett erkännande för alla som har engagerat sig, säger Niklas Högberg.
De båda tror dessutom att landets första Transition town kan växa fram i länet.
– Vi hoppas att kommunerna kan trigga varandra att våga gå lite före. Dagen närmar sig då någon stad eller kommun tar rollen som Sveriges Totnes, säger Ankie Rauséus.
– När politikerna märker att allmänheten är med på tåget vågar de fatta de beslut som de vet behövs, säger Niklas Högberg.
Nu menar rapportförfattarna att omställningsarbetet i länet börjar gå in i en ny fas.
– Underifrån- eller inifrånperspektivet finns kvar, men det behöver vidgas till en nivå där mikro- och makronivåerna knyts ihop och det börjar också att hända. Jag tror att vi står på tröskeln till en ny utveckling där vi ser massiva förändringar, säger Niklas Högberg.
Många nya aktiviteter och satsningar planeras i länet framöver, från kurser och studiecirklar till projekt för stadsodling och storytelling. Ett viktigt steg är att utveckla det regionala samarbetet ytterligare, menar rapportförfattarna.
– Allt fler regionala offentliga aktörer i Sverige, kanske särskilt länsstyrelser, börjar att se omställningsrörelsen som en kompetent, seriös och viktig samarbetspartner för att nå de regionala hållbarhetsmålen. Vårt arbete i länet har visat att omställningsrörelsen kan ta rollen som en kraftfull regional partner till de här aktörerna. Vi hoppas att Ros kan vara en modell som kan spridas till andra län, säger Niklas Högberg.
