Författaren och filmaren Maja Hagerman har gjort dokumentärfilmen Hur gör man för att rädda ett folk? Den handlar om rasbiologen Herman Lundborg, chef för Rasbiologiska institutet i Uppsala under 1920–30-talen, som kartlade 100 000 svenskar genom skallmätning.
På vilket sätt är handlingen i dokumentärfilmen aktuell i dag?
– Många yngre personer i dag undrar över vad det var som egentligen hände och vill veta. Många av dem som själva blev utsatta för skallmätning, undersökningar och fotografering har skämts och tyckt att det varit obehagligt att tänka på. De har velat glömma av fullt förståeliga skäl. Det har varit väldigt tyst om vad samerna utsattes för och därför är det viktigt att gräva upp den här historien.
– Rent forskningsmässigt är det helt lagt åt sidan med biologiska raser hos människan i dag. Men givetvis väcks de här minnena till liv när exempelvis Björn Söder började prata om att samer aldrig kan bli svenskar. Det finns ekon av de här gamla föreställningarna kvar i vårt samhälle i dag men de är klädda i lite annorlunda begrepp.
Vad vill du berätta med filmen?
– Jag vill berätta hur tokigt det blev när vi började ordna människor som bodde i Sverige i olika raser. Vi har en tradition av att föra tabeller över raser, skallmått och så vidare. Det var en väldigt omfattande verksamhet som de flesta inte känner till.
Vad är dina förhoppningar att filmen kan bidra med för oss i dag?
– Att vi ska börja se historien som en tillgång. Det som hände är viktigt att berätta och prata om. Vi har något viktigt att lära oss av den delen av vår historia. Minoriteterna, som i praktiken är en majoritet där de bor, har varit så otroligt osynliggjorda i den svenska självförståelsen vilket har lett till att det är så mycket som varit osynligt i vårt långa land. Vi behöver tänka om lite när det gäller vad Sverige är i dag och vad Sverige var förr.
Se Hur gör man för att rädda ett folk? på SVT torsdagen den 22 januari.
