Grundproblemet är strukturella och organisatoriska problem inom äldrevården, anser fackförbundet Kommunal.
Vården av äldre är på flera sätt komplex och innebär stora omvårdnadsbehov. Varje enskild individ ska ha en plan där det framgår vilken typ av vård och omsorg personen behöver. Med äldre människor är det av särskild vikt att genomförandeplanen regelbundet uppdateras, då behoven snabbt kan ändras. Enligt Kommunal, där en stor del av medlemmarna är anställda inom äldreomsorgen, försvåras det arbetet av att det saknas kontinuitet inom vården av äldre. Något som i sin tur ökar risken för vårdskador och missförhållanden.
– De största problemen enligt våra medlemmar är arbetsmiljöfrågor, vilket täcker in väldigt mycket. För låg bemanning, som leder till tidsbrist, är ett exempel. Arbetssituationen blir svår att hålla ihop, saker faller mellan stolarna och kanske inte kan följas upp i den omfattning som skulle behövas, säger Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal.
Tidsoptimeringen inom äldreomsorgen har enligt många anställda lett till att möjligheten att påverka den egna arbetssituationen har blivit allt mindre.
– Att som personal känna att du är betrodd och har möjlighet att fatta egna beslut i arbetsvardagen har ersatts av ett system som tar bort styrkan med det professionella förhållningssättet. Inom dagens äldreomsorg tidsbestäms toalettbesök, vilket är absurt, när olika insatser kan ta olika lång tid från dag till dag. Det är något alla professionella borde få reglera själva i samråd med de äldre, fortsätter Georgsson.
Får inte yrkesgrupperna inflytande över sin arbetssituation får inte heller de äldre möjlighet att påverka sin vardag i den mån de bör, menar Georgsson.
– Kontinuitet och att de äldre får bygga upp relationer med dem som hjälper dem i vardagen är en förutsättning. Risken är att de äldre tystnar om de dag efter dag måste beskriva vad de vill ha utfört för nya personer och då blir inte deras behov tillgodosedda, säger Georgsson.
Antalet inkomna lex Maria-anmälningar rörande äldreomsorgen har ökat från 259 2012 till 282 år 2014. När det gäller lex Sarah-anmälningarna har de ökat från 441 2012 till 618 under förra året. Ökningen gällande lex Sarah-anmälningarna beror delvis på nya föreskrifter om vad som ska rapporteras in till IVO.
– Det har tagit tid för kommunerna att få snurr på de nya rutinerna och vad som ska anmälas. Vi ser att arbetet med att anmälningarna ska vara en del av det interna kvalitetsarbetet behöver utvecklas, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef för tillsyn av vård och omsorg för äldre på IVO.
IVO har sett att det från vissa kommuner inte kommer in några anmälningar alls.
– Det kan vara ett tecken på att kommunen brister i sitt kvalitetsarbete. Vi har tagit fram statistik på detta och bland annat sett att exempelvis personal inte hade någon kunskap om sin skyldighet att rapportera. Syftet med anmälningarna är att synliggöra brister, påbörja en diskussion och i de bästa av världar även vidta åtgärder, fortsätter Nyqvist.
Många av de inrapporterade anmälningarna kan hänga ihop med tidsbrist, enligt Nyqvist.
– Många anmälningar gäller dåligt bemötande och det är något som kan hänga ihop med tidsbrist. Pressade arbetssituationer som gör att personalen inte orkar med sitt arbete. Uteblivna insatser eller att äldre glöms på toaletten eller inte blir nerbäddade inför natten förekommer också vilket kan bero på tidsbrist.
Hemsjukvården i Sverige håller på att helt växla över till kommunal regi. Samtidigt riktar sig satsningar på patientsäkerheten till landstingen. Något som oroar Vårdförbundet.
– När man pratar om vård tänker de flesta på landsting , samtidigt som vårdlandskapet har förändrats och stora delar av vården har flyttat hem och därmed blivit kommunal, säger Lisbeth Löpare Johansson, vårdstrategisk chef på Vårdförbundet.
Mycket bra har gjorts inom äldrevården de senaste åren, men enligt Löpare har det gjorts allt för lite när det gäller kompentensfrågan.
– I dag vårdas personer med stora vårdbehov i hemmet och det ställer nya krav på personalens kompetens. Antalet specialistutbildade sjuksköterskor behöver öka. Idag finns till exempel endast drygt 500 specialistutbildade sjuksköterskor inom vård av äldre i Sverige. Det får konsekvenser för vårdens kvalitet och för sjuksköterskornas arbetssituation. Äldre som hade kunnat få vård hemma om det funnits tillräckligt med sjuksköterskor riskerar att skickas in till akutmottagningar. Det behövs en satsning på akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor i kommunal vård, avslutar Löpare.
