I finska Pyhäjoki planeras ett nytt kärnkraftverk. Reaktorn ligger nära svenska gränsen, bara 15 mil från Skellefteå, och motståndet vid Bottenviken är stort.
Reaktorn i Pyhäjoki med ungefär samma effekt som Forsmark 3 planeras att vara färdig 2024, men först i höst kommer det slutgiltiga beslutet att tas i Finlands riksdag.
Nyligen gick tiden ut för svenska myndigheter, organisationer och privatpersoner att tycka till om planerna på den nya reaktorn Hanhikivi 1.
– Vi anser inte att anläggningen ska byggas utan istället ska satsningar på säkrare energikällor göras. Vi kan inte lägga oss i Finlands energipolitik men det är vad vi sagt i vårt yttrande, säger Lorents Burman (S), kommunalråd i Skellefteå.
I Skellefteå kommuns yttrande över finska kraftbolaget Fennovoimas miljökonsekvensbeskrivning för kärnkraftverket finns även kritik mot att varken slutförvaret är löst eller effekter av uranbrytning eller konsekvenser vid en olycka är tillräckligt utredda.
Fem av sju representerade partier i Skellefteå kommunfullmäktige har redan tidigare gått samman och i ett gemensamt uttalande till de finländska och svenska regeringarna motsatt sig byggandet av några nya kärnkraftverk. Moderaterna och Folkpartiet skrev inte under det uttalandet.
– Vi sitter fast i ett kärnkraftsberoende i dag både i Sverige och i världen, men om 100 år hoppas jag att det är utbytt till förnyelsebara energikällor, säger Lorents Burman.
Även kommunfullmäktige i Kalix, Övertorneå, Överkalix, Robertsfors, Boden och Piteå har sagt nej till bygget. Kommunerna representerar drygt 172 000 personer.
I veckan avslog Umeå kommunfullmäktige en motion från Miljöpartiet att göra ett liknande uttalande som Skellefteå.
– Yttranden över vad som händer i andra länder tillhör inte den kommunala kompetensen, kommenterade kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (S) i ett pressmeddelande.
Moderaterna i Umeå är liksom i Skellefteå för en utbyggnad av kärnkraften.
– Om man vill värna kommande generationer, som motionärerna nämner, är det snarare mer kärnkraft vi behöver. Det skulle gynna miljön, säger kommunstyrelsens förste vice ordförande Anders Ågren (M), i samma pressmeddelande.
Luleås kommunstyrelse, som länge hävdat samma linje som Umeå, tog i sista stund ett beslut om att komma med en önskan om att välja mindre farliga typer av elproduktion. Men något fullständigt yttrande eller avståndstagande blev det inte.
