Sören Axelsson är Krav-bonden från Valö i Uppland, som startade Facebook-gruppen Lantbrukare som fått nog! och som är less på den politiska apatin och på de stora matkedjorna.
Axelsson är ordförande i LRF Valö Forsmark, samt i LRF:s kommungrupp. Han är inte rädd att hamna i diskussioner på ICA om varför han väljer bort det irländska billiga köttet, till förmån för det svenska lite dyrare, med schyst djurhållning, fritt från mediciner och gmo-foder.
Det började med en dålig dag. Någon maskin hade väl gått sönder, Sören Axelsson minns inte riktigt. Han var i alla fall less och trött och kände att han hade fått nog, så där som han brukar känna när han har dåliga dagar. Han hade fått nog av byråkrati och ständigt motarbetande och orimliga krav från så kallade slipsnissar.
– Jag blev övertalad att starta en Facebook-grupp. Jag var väl inte så inne på det där då, men kom hem på kvällen och var allmänt förbannad och less, så då bestämde jag mig.
I dag är drygt 2 000 medlemmar i Facebook-gruppen Lantbrukare som fått nog!. En snabb blick på sidan visar levande debatter om allt från EU till politiker till kemikalier i skolmat. Gruppen växer ständigt och visar på ett enormt engagemang, men också en gemensam ilska – lantbrukare kan inte livnära sig på sin verksamhet och de är strikt hållna efter EU-regler som inte alltid går att uppfylla. Och det är illa.
– I dag finns det drygt 4 000 mjölkbönder i Sverige. Varje år lägger 300–400 mjölkbönder ner för att de inte kan livnära sig på verksamheten, säger Sören Axelsson.
Marknaden styr. Handlaren ska ha sitt, åkerierna ska ha sitt och slakterierna sitt. När priserna går upp följer de andra aktörerna med och inte mycket blir över till bonden. Konsekvensen blir att Sverige importerar mer och mer kött menar Sören Axelsson.
Gården är hans föräldrars från början. De ägde ett lantbruk på tio hektar mark. Nu har Sören Axelssons utökat till 116 hektar och äger 60 stutar. Gården är Krav-klassificerad och han har planer på att investera i miljövänliga maskiner. En miljötraktor har han redan. Svenskt kött utan tillsatser, bra djurhållning och med ett gott miljötänk är viktigt för honom.
– Det är en livsstil, som ett kall att vara lantbrukare. Fast jag kan inte livnära mig bara på det, så jag jobbar på Hallstaviks schakt, säger han. Men jag önskar att jag hade råd att bara syssla med lantbrukande. Som det är nu har jag inte tid och då kommer jag inte nära djuren och då blir de mer industrialiserade.
Sören Axelsson kommer inte att sluta engagera sig för lantbrukarens bästa. Han vill fortsätta att leva med djuren och naturen runt knuten och han hoppas att döttrarna också vill fortsätta med det. Men han är inte främmande för att lägga ner hela verksamheten om han inte får något gehör från makthavarna.
– Jag är verkligen för att vi ska ha god djurhållning och ett miljötänk, men det måste också finnas förståelse från länsstyrelsen för hur det ser ut i verkligheten. I dag jobbar lantbrukare under jättestrikta regler som kan vara svåra att leva efter.
Det största problemet menar han är ändå apatin hos politikerna, som alla pratar om landsbygden men inte gör något konkret för att rädda småbönderna, menar han.
– Det är ett sådant hyckleri från politikernas sida, säger Sören Axelsson. Å ena sidan har de en massa krav på svenskt kött, men sedan låter de ändå importera kött från andra länder. Kött som är fullproppat med antibiotika och andra mediciner, som vi sedan låter barnen äta i skolan, säger han. Skulle jag syssla med sådan djurhållning i Sverige, ja då skulle det vara direkt olagligt.
