Den nya regeringens förslag om gratis entré till statliga museer får kritik för att vara en storstadssatsning. Av de 17 museer som berörs ligger 13 i Stockholm. Lars Sjösvärd vid Gotlands museum hade hellre sett att pengarna gått till länsmuseerna.
Under våren 2015 ska det bli gratis att gå på 17 statliga museer. Flygvapenmuseum ligger precis utanför Linköping och Marinmuseum ligger i Karlskrona men övriga finns i storstadsregionerna. Förslaget har därför mött kritik från flera håll.
– Då det blir gratis inträde på de stora statliga museerna, så är det framför allt något som kommer gynna stockholmarna. Vi här ute i landet har inte jättestor nytta av det. Tvärtom kan det bli press på oss, säger Kjell-Åke Aronsson, chef för Sveriges fjäll- och samemuseum Ájtte i Jokkmokk, till Sameradion.
– Jag är starkt kritisk till att landsbygdsborna ska betala för att vuxna stockholmare ska få gratis inträde på museer, något som redan i dag är billigare än ett biobesök. Varför ska Kiruna- eller Värnamoborna subventionera storstädernas kulturnöjen, frågar Per Lodenius, kulturpolitisk talesperson för Centerpartiet, i ett pressmeddelande.
Och Miljöpartiets kulturpolitiska talesperson Niclas Malmberg erkänner för Landets Fria Tidning att satsningen kan sticka i ögonen.
– Förslaget gynnar i första hand dem som bor nära museerna, som främst ligger i storstäderna.
Att så många av de statliga museerna ligger där de gör har historiska orsaker men är något han hoppas att partiet kan förändra på sikt.
– Man kunde önska sig en bättre spridning och jag hoppas att vi kan jobba långsiktigt för att öka den. Utredningar har visat att Alliansregeringens politik gynnat människor i storstäderna och det är viktigt att följa upp den kritiken med en politik som gynnar hela landet, säger Niclas Malmberg.
Främst menar han dock att förslaget om entréavgifterna måste ses som en del av regeringens sammantagna kulturpolitik. Satsningen på en likvärdig kulturskola i hela landet gynnar kanske invånare utanför storstadsområdena mer.
– Det ser oerhört olika ut i olika kommuner, vilket Miljöpartiet tycker är oacceptabelt. Framför allt kommer kommuner med sämre ekonomi att gynnas av satsningen på kulturskolorna och de kommunerna ligger ofta utanför storstadsområdena.
Regeringen föreslår också bland annat en nationell biblioteksstrategi för att stoppa biblioteksnedläggningar och stärka e-böcker, kultur i miljonprogrammen, bättre villkor för frilansande scenkonstnärer samt högre biblioteksersättning till författare.
Men just de fria entréerna framstår inte som ett särskilt genomtänkt förslag, menar Lars Sjösvärd, länsmuseichef och landsantikvarie vid Gotlands museum.
– Jag tror att många kollegor håller med, de är lite avvaktande.
Fri entré ökar visserligen tillgängligheten till de statliga museerna, men sist dessa hade fri entré i Sverige var det främst de som redan besökte museerna som valde att göra det oftare. Museerna nådde alltså inte i första hand nya målgrupper. Och konsekvenserna för länsmuseerna är svåra att sia om.
– Det kan öka det allmänna intresset för museer, så det kanske kan gynna oss, men kanske vänder fler i entrén för att vi tar ut en avgift. De flesta länsmuseer har inte resurser till fri entré. Vill man ha en effekt skulle man ha diskuterat hur man kunde stärka länsmuseerna. De flesta som går på museum går på länsmuseerna, säger Lars Sjösvärd.
Gotlands museum meddelade till exempel i september att antalet timanställda skulle minskas och att personer som går i pension nästa år inte ersätts fullt ut. Hälften av museets verksamhet ska de själva finansiera – omkring 20 miljoner kronor per år.
– Jag hade gärna sett en generell höjning av de statliga anslagen till länsmuseerna. Anslagen har inte räknats upp i takt med kostnaderna för till exempel lokaler och löner. Museerna blir bättre och bättre men får det tuffare och tuffare.
