För 26 år sedan gick en budkavle genom Sverige, landsbygdens röster skulle nu höras. Ur kampanjen Hela Sverige ska leva växte bland annat 5 000 lokalgrupper fram. I Äppelbo driver en av dem bland annat vandrarhem, en digital mötesplats och post- och biblioteksservice.
Längs Europaväg 16 mellan Vansbro och Malung ligger Äppelbo, en bygd invid Västerdalälven med omkring 1 000 boende. Mary Bäck är född och uppvuxen här och efter ett par utflykter på olika håll flyttade hon tillbaka i början av 1990-talet.
– När jag föddes var Äppelbo en egen kommun och här fanns nio affärer. Jag växte upp i ett tryggt hem och fick intresse tidigt för samhällsfrågor genom min pappa som hade ett stort engagemang.
Att flytta tillbaka var inget stort steg utan det kändes som en ganska självklar utveckling i Marys liv.
– Det är först på senare år som jag tycker att det blivit kännbart hur vi skiljer på stad och land, med storstaden som en stark norm. De som vill bo i staden ska givetvis göra det, men det ska också bedrivas en politik som gör det möjligt att välja landsbygden.
1989 bildades Folkrörelserådet hela Sverige ska leva i spåren av den europeiska kampanjen för landsbygdens utveckling. Hela Sverige ska leva-kampanjen var bland annat en budkavle som färdades från by till by och avslutades med en manifestation på Skansen i Stockholm där 6 000 politiska krav och förslag presenterades.
– Det gick ju väldigt knackigt för glesbygden då i mitten av 1980-talet och vi kände att nu måste vi göra en kraftsamling, säger Staffan Bond, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva.
Staffan Bond minns den tiden som fylld med känslan av jävlar anamma och att nu skulle verkligen landsbygdsfrågorna upp på dagordningen. Han jobbade då på den statliga Glesbygdsdelegationen som tillsammans med ett 70-tal folkrörelser med Hembygdsförbundet i täten initierade och drev kampanjen.
– Vi kände att nu reser vi oss och tar tag, vi väntar inte på stat och kommun att göra något åt oss, utan vi gör det själva. Samtidigt ställde vi krav på politiken att ge de nödvändiga förutsättningarna.
– Även om vi inte har samma oförstörda entusiasm kvar som när allt var helt nytt, har vi något annat. Den byarörelse som vi byggt upp med en stark lokal beredskap för att ta sig an nya utmaningar, som nu fiberutbyggnaden, är den viktigaste vinsten som jag ser det.
Ett par år efter bildandet av Folkrörelserådet började ett 50-tal personer i Äppelbo en studiecirkel som tagits fram av Folkrörelserådet. Det gällde att gå igenom olika delar av bygden som service, jord och skog och turism för att se vad som fanns, vad som behövdes och hur de behoven skulle kunna lösas i framtiden.
– Bland annat såg vi att det inte fanns någonstans att övernatta som besökare i bygden. 1993 startade vi därför ett vandrarhem, säger Mary Bäck.
Vandrarhemmet ligger i byggnader som tidigare var äldreboende. När det skulle flytta till nya lokaler fick sockenföreningen ta över. Här på Älvgården finns förutom vandrarhemmet med 48 bäddar även en second hand-butik, hantverksförsäljning, kafé och en digital mötesplats där det går att koppla upp sig och jobba eller göra ärenden via nätet.
När postkontoret stängde blev föreningen Äppelbo gemenskap, som drivs som ett kooperativ, postombud och när biblioteket lades ner övertogs böckerna och fortsatte att lånas ut. Det senast färdigställda projektet är en natur- och sagostig och en lekplats för småbarn i anslutning till Älvgården. Föreningen har två anställda, resterande arbete sköts av ideella krafter.
– Det finns en enormt stor kraft på landsbygden, de flesta vill ju göra något positivt för sin bygd, säger Mary Bäck.
Målet under kampanjen 1989 var att bilda 1 000 byaföreningar eller lokala utvecklingsgrupper som de också kallas. Resultatet blev omkring 900, men i dag är antalet omkring 5 000. Många av dessa har hand om tunga komplexa samhällsfunktioner i byarna som bredbandsutbyggnad, service och kapitalförsörjning.
– Byarörelsen har blivit en självklar del av samhällets struktur och är nivån närmast folket på landsbygden, säger Staffan Bond.
Läggs det för mycket ansvar på byarörelsen?
– Det är en viktig fråga att diskutera. Klart är att det alltför ofta ställs orimliga krav när de lokala grupperna tvingas ta över i takt med att stat och kommun retirerar och lägger ner verksamheter på löpande band. Ända sedan början har vi jobbat med att påverka politiken och för att klara landsbygdens utmaningar krävs helt klart stora politiska satsningar. Men det ligger också något mycket positivt i ett starkt civilsamhälle med byarörelsen som en viktig del. Lokalt kan man hitta smarta, effektiva lösningar som varken marknaden eller stuprörsorganiserade myndigheter klarar, säger Staffan Bond.
Mary Bäck har varit aktiv i landsbygdsfrågor ungefär lika länge som Hela Sverige ska leva har funnits. Både som ordförande i Äppelbos sockenförening sedan starten 1992 och på kommun- och länsnivå. Många av de politiska frågorna ser hon gå igen.
– Från Folkrörelserådets sida har man gjort mycket för att få gehör för landsbygdens krav och fortsatt oförtrutet trots motgångar. Vi i lokalgrupperna har alltid haft stort stöd och det är därför vi har kunnat utvecklas på gräsrotsnivå.
Men Mary Bäck menar att många frågor om service, demokrati för hela landet och hur olika regler slår mot landsbygden kvarstår att lösa.
– Det var många fina ord i valrörelsen om landsbygden, men det fattas än så länge handling från regering och riksdag.
Det existerar två parallella bilder av landsbygden, menar Mary Bäck. En visar upp den trygga och trevliga landsbygden där det är lugnt och skönt att bo. Den andra är mer färgad av undergången och där går allt åt skogen med arbetslöshet, avfolkning och ensamhet.
– Vi som bor på landsbygden slits ständigt mellan dessa två bilder – mellan hopp och förtvivlan.
På årets landsbygdsriksdag blev omställning genom en open space-process utsedd till en av de topp tre frågorna som organisationen ska arbeta med. De övriga två är mångfald och lokal ekonomi.
– Jag tycker att jag kan säga att vi, tillsammans med många andra givetvis, varit en del av att omställningsrörelsen fått fäste i Sverige. Det är viktigt att se att landsbygden är grunden för att lyckas ställa om, inte städerna, säger Staffan Bond.
Omställning är en prioriterad fråga inom Hela Sverige ska leva och en stor uppgift för många lokalgrupper. Mary Bäck driver ett litet ekologiskt jordbruk med grönsaker och potatis. En fråga som hon ser som problematisk för landsbygdsutvecklingen är alla små jordbruk som fått läggas ner till förmån för de större industrijordbruken.
– Hur vi ska ställa om Äppelbo? Ja det är en utmaning som vi måste processa fram tillsammans, föreningar och boende i bygden. Men vi har redan nu goda grundförutsättningar i bygdens ursprung, naturvärden, lokal kraft, en stark social väv och mångfald.
