Hbtq-personer organiserar sig för asylrätt

Det är svårt för asylsökande hbtq-personer att få uppehållstillstånd i Sverige. Nätverket Newcomers ger stöd i asylprocessen och möjligheten att organisera sig med andra i samma situation. Nu finns det även en grupp i Gävle som träffas varje vecka.

Det är en fredagskväll i februari och RFSL Gävleborg har anordnat en tillställning särskilt för hbtq-flyktingar. På bara ett halvår har den nystartade gruppen Northland newcomers etablerat sig som stabil mötesplats för hbtq-personer som flytt till Sverige. Denna kväll är baren öppen och musiken spelas på pratvänlig nivå.

– Det är en fri plattform dit folk kommer, hittar varandra och delar sina utmaningar, säger Naome Ruzindana, som varit med och drivit Newcomers sedan starten i Gävle.

Det var förra sommaren som aktiviteterna satte fart och nu träffas gruppen varje vecka för att diskutera olika asylärenden. Fjorton personer har fått hjälp att driva sina ärenden och alla har slutat med ett positivt resultat. Mycket på grund av nära kontakter med engagerade advokater, och möjligheten att kunna förbereda personer inför intervjuer. Det kan jämföras med de siffror som RFSL:s rättslägesanalys från i somras presenterade, där det framkom att 50 av 58 hbt-flyktingar från Uganda och 41 av 44 från Nigeria fick avslag på sina asylansökningar under perioden januari 2010 till april 2013.

Barigye Benon är en av de som vänt sig till Newcomers. Han flydde från Uganda 2012 när samhället som han bodde i upptäckte att han hade en relation med en annan man. Efter en svår tid i Uganda, då hans familj vände honom ryggen, kom han till Sverige och sökte asyl. Migrationsverket tog ingen hänsyn till de prövningar Barigye Benon utsatts för. De motiverade sitt avslag med att det var osannolikt att han var homosexuell då han saknade kunskap om hbtq-nätverk i Uganda. Hans advokat var mer rak och sa ”jag tror inte att du är homosexuell, du ser inte gay ut”.

Naome Ruzindana är från Rwanda där hon började engagera sig för hbtq-rättigheter för ungefär tio år sedan. Nu gör hon arbetspraktik på RFSL i Gävle. Hon är märkbart stolt över Newcomers jobb med asylärendena, men vill också framhäva vikten av att erbjuda ett utrymme för människor med liknande erfarenheter oavsett framgången inom det juridiska systemet.

– Det är bra för människor att förenas. När du möter personer med samma erfarenhet, bakgrund och samma utmaningar känner du dig som en del av en grupp. Det är inte bara fokus på att ordna papper, utan också på att få känna tillhörighet.

Förutom de juridiska insatserna som gruppen bidragit med arrangeras även en mängd olika aktiviteter. Varje vecka är det filmkväll med diskussion och under våren planeras ett gotländskt utbytesprojekt i samarbete med Svenska kyrkan. Den 15 februari genomfördes en demonstration mot Ugandas lagstiftning mot homosexuella på Sergels torg i Stockholm.

Barigye Benon hade redan fått sitt avslag från Migrationsverket och förlorat sina överklaganden i Migrationsdomstolen när han upptäckte RFSL. Det var först då som han fick hjälp med att byta advokat. Barigye Benon hade redan fått sitt avslag från Migrationsverket och förlorat sina överklaganden i Migrationsdomstolen när han upptäckte RFSL. Det var först då som han fick hjälp med att byta advokat. Den nuvarande advokaten försöker fortfarande hjälpa honom att få uppehållstillstånd. Barigye Benon menar att det hade kunnat se annorlunda ut om han fått information om gruppen tidigare.

– Det skulle vara bra med ett litet RFSL-kontor på varje migrationsverk så att när du kommer som ny får prata med någon som förstår dig. Då hade jag känt mig välkommen och min första intervju hade kunnat bli så annorlunda.

Sorlet från gästerna påminner om festligheterna för kvällen. Gemenskapen på RFSL har betytt mycket för Barigye Benon.

– När jag kom i kontakt med detta kontor fick jag en känsla av tillhörighet. De stöttade mig.

Enligt Naome Ruzindana finns mycket som kan förbättras i systemet, men särskilt viktigt är det med ett bättre mottagande, vilket hon hävdar syns i Barigyes Benon fall.

– Först skiljs du från ditt hemland, och när du kommer hit placeras du med människor som är från ditt hemland men som många gånger är homofobiska. Då uppstår ytterligare ett trauma.

Migrationsverket motiverar ofta sina avslag för hbtq-flyktingar med att personerna kan återvända dit de flytt ifrån om de är tysta om sin sexuella läggning. Detta säger Naome Ruzindana är omöjligt eftersom ärendets innehåll avslöjas när polisen överlämnar personen i fråga. Dessutom menar hon att den psykiska skadan är förödande.

– Att överlämnas till din fiende är ett trauma i sig som tar död på dig.

Newcomers finns även i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV