Det är numera lättare för folkinitiativ att få igenom sin begäran. Men trots att fler folkomröstningar hålls är det bara i undantagsfall som politikerna följer utgången.
Sedan det reformerade folkinitiativet började gälla 2011 har antalet kommunala folkomröstningar ökat. Tio stycken har hittills genomförts. Resultatet är rådgivande och endast en gång har politikerna följt det. Då gällde det försäljningen av allmännyttan i Ekerö kommun.
– Om demokratin har ökat är svårt att säga för det beror på hur begreppet definieras, men det har absolut lett till en större aktivitet i kommunerna och fler folkinitiativ har tagits, säger Ann-Cathrine Jungar, statsvetare på Södertörns högskola, som har utvärderat reformen för Sveriges kommuner och landstings räkning.
44 initiativ har fram till november 2013 lämnats in till kommunfullmäktige och en till landstingsfullmäktige. 13 av dessa har inte godkänts på grund av att de inte har nått upp till tioprocentsspärren, liksom i fallet med Nolltaxa Örebro.
– Det finns ett antal formkrav som måste uppfyllas och jag tycker att det är helt rimligt att det finns en noggrann kontroll.
De nya reglerna säger att det krävs två tredjedelar av kommunfullmäktiges ledamöter som röstar emot för att en folkomröstning inte ska bli av. Tidigare krävdes endast enkel majoritet. Däremot höjdes spärren i det första ledet, från fem till tio procent av kommunens röstberättigades namnunderskrifter. När det blev svårare för de folkvalda att kontrollera folkinitiativen i ett andra led så höjdes alltså kravet i det första steget. Det finns också risker om det är för lätt att driva igenom en folkomröstning.
– Det kan bli så att starka intressen som har stora resurser lättare samlar röster och då är risken stor att det blir ännu mer av ett minoritetsstyre, vilket ville förhindras.
Ett aktuellt exempel är Upplands Väsby där det under 2013 beslutades att folkomröstning ska hållas om det ska byggas bostäder på ett naturskyddat område. Omröstningen har förlagts samtidigt som riksdagsvalet i september för att minska kostnaderna och öka valdeltagandet. Nu håller ja-sidan på och samlar röster tillsammans med byggföretaget, rapporterar lokaltidningen Vi i Väsby.
– Ett demokratiskt dilemma med folkinitiativet är att det uppstår två legitima folkviljor. Både den som framkommer efter en folkomröstning och den som de folkvalda representerar kan anses ha folkets stöd. Hur politikerna ska förhålla sig i den här situationen är inte reglerat i dag.
