Barometern – en granskning av Sveriges politik för global utveckling, PGU, har kommit. Den femte rapporten är framställd av tolv svenska hjälporganisationer och innehåller stark kritik mot regeringen.
PGU är sedan införandet 2003 en viktig del av Sveriges bistånds- och utvecklingspolitik. Med hjälp av den skulle Sverige bekämpa fattigdomen i världen på ett mer effektivt sätt. Concord Sverige, en arena för sammanlagt 48 organisationer har tillsammans med tolv av de största sammanställt Barometern. Bland de tolv hittas Rädda barnen, Amnesty, Afrikagrupperna och Svenska kyrkan. Tillsammans har de granskat PGU utifrån sex olika punkter. Skatteflykt från utvecklingsländer, klimat, säkerhet och vapenexport, migration, handelspolitik och företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna. I rapportens samtliga kapitel riktas kritik mot regeringen som trots bra utredningar inte agerat på dem. Politiken saknas och lämnar tomma löften om förbättring, Sverige lyckas inte integrera PGU i biståndspolitiken. Det är kontentan av Barometern 2014.
Afrikagrupperna tycker att frågan om skatteflykt är viktig att lyfta fram. Varje år försvinner det runt 1000 miljarder kronor från utvecklingsländerna på grund av skatteflykt, enligt hemsidan finnskatten.nu. Det kan ställas i relation till Sveriges sammanlagda bidrag på 35,5 miljarder kronor år 2012. Enligt Afrikagrupperna har regeringen själva gjort en bra analys av problemet.
– Konsekvenserna av skatteflykt är att fattiga länder i till exempel Afrika inte får in de livsnödvändiga skattemedel som staterna behöver. Det ger tydliga konsekvenser för folkets hälsa och utbildningsmöjligheter, säger Marja Wolpher, temahandläggare på Afrikagrupperna och delförfattare till Barometern.
Men analysen har inte följts upp av aktiv politik från regeringens sida, menar Marja Wolpher.
– Vi vill se en fullständig finansiell rapportering land för land inom alla sektorer i Europa, för alla multinationella företag baserade i Europa. Med full transparens kan man se var företagen har sin produktion och därmed var skatten egentligen ska betalas. I ett sådant läge skulle skatteflykt inte längre existera.
I rapporten kan man även läsa den dystra nyheten att Sverige, som tidigare låg i toppen av EU:s lista över de mest ambitiösa klimatkrigarna, nu har sjunkit till mitten av tabellen och att den svenska vapenexporten tredubblats de senaste tio åren – trots tydliga regler. Mer än en tredjedel av dessa exporter gick år 2012 till icke-demokratiska länder.
Rapporten tar även upp att regeringen har övergett enprocentsmålet – att en procent av Sveriges BNI (bruttonationalinkomst) ska gå till bistånd. Detta genom att använda pengar som skulle gå till bistånd för att istället finansiera kampen mot klimatproblem, en utgift som enligt klimatkonventionen inte får tas ur biståndsbudgeten.
Barometerns mest positiva del handlar om migration. Sverige är framstående i arbetet med kvotflyktingprogram och har arbetat för att fler länder i EU ska följa vårt exempel. Men även här finns det mer att göra. Sverige borde arbeta för öppnare gränser och lagliga vägar in i Europa enligt rapporten.
