Nu går startskottet för Framtidsveckan. I både Sjuhärad och Alingsås är omställningsrörelsens stora knytkalas i full gång. I år görs evenemanget för första gången även i Skåne när Kristianstad får sin egen framtidsvecka.
Det var i Söderhamn i Hälsingland som Framtidsveckan började när Anders Persson på Studiefrämjandet uppfann det knytkalas i omställningens tecken som evenemanget är. Ingen äger Framtidsveckan, men hela konceptet och marknadsföringsmaterialet som alla använder är fritt att delas.
– Det är ett sätt att fira omställningsarbetet. Alltihop handlar om att inte styra. Att man bjuder in till en vision om framtiden och att de som ska komma kommer.
Framtidsveckan har utvecklats en hel del sedan 2009 då evenemanget arrangerades för första gången. Numera tenderar evenemangen också att täcka större geografiska områden som Norrbotten, Västernorrland och Gästrikland. Men det finns förstås också exempel på Framtidsveckor som krymper geografiskt.
– Det är framför allt mycket proffsigare nu än när vi gjorde det första gången och det är häftigt att se hur det utvecklas. Viktigast är att hålla det öppet och att bjuda in och våga tänka nytt.
De värsta fällorna med Framtidsveckan är att skapa en plattform för myndigheter och företagare snarare än människor. Ett annat problem är förnyelse.
– Det kanske är så att om man arrangerar Framtidsveckan i fem–sex år utan att det blir någon förändring, så kanske man ska sluta. Det är inte meningen att det ska bli en repetition av förra årets evenemang, säger Anders Persson.
I Alingsås är det andra året Framtidsveckan arrangeras och då som nu är Ylva Lundin från Omställning Alingsås en av spindlarna i nätet. Första året uppgick arrangörerna till ett femtiotal och i år är det 74 stycken som är med, med inte mindre än 116 programpunkter.
– Under första året gick väldigt mycket tid åt till att bygga upp nätverk och få människor att förstå att alla får vara med och att ingen äger veckan.
År två har det varit mycket lättare att få de olika arrangörerna att ta egna initiativ, eftersom man nu vet vad som förväntas och vad man kanske missade att göra året före.
– Första Framtidsveckan gjorde alla väldigt positivt inställda så nu vill ”alla” vara med.
Något som är viktigt under årets Framtidsvecka i Alingsås är samtalet.
– Första året blev det ibland för mycket föreläsningar utan möjlighet till samtal efteråt. Nytt för i år är bredden på programpunkter. Mer kultur och mer samtal. Träffar som bygger på deltagarna och inte på att någon ”ger”.
Ylva Lundin poängterar att det är viktigt att det blir ett knytkalas, ett underifrånperspektiv där många är med och drar sitt strå till stacken.
– Om några tar på sig att ordna veckan så blir det inte livskraftigt och kostar bara en massa pengar. Det måste bygga på att var och en vill. Vi har till och med privatpersoner som gör saker på eget initiativ.
Kommunen är med och ställer upp utan att ta över och upplåter en lokal som folk får låna utan kostnad samt utställningsyta.
– De betalar också bilagan och kommundirektören skriver förordet, men de styr inte. Vi håller på att sprida en stolthet över att Alingsås får rykte om sig att jobba på hållbarhet, säger Ylva Lundin.
I Sjuhärad bidrar Omställning Herrljunga till aktiviteterna under framtidsveckan.
– Vi valde framtidens boende som ett samlat tema för Framtidsveckan, om hur man vill bo, med vem och i vilken miljö. Herrljunga är en landsbygdskommun, så hållbart boende är en stor fråga för oss, förklarar Stina Nilsson.
Genom den litterära aktören Textival använder Stina Nilsson en utställning om och kring byggnader, hus, relationer och boendekonstellationer i litteraturens värld som bas för diskussionerna.
Texternas hem visar några av litteraturens olika bilder av fantasieggande och möjliga hem: generationsöverskridande och normbrytande, naturnära och fantasikramande, ensamboenden och bygemenskaper, kollektiv och familjer.
– Jag ser konst som ett sätt att föra en dialog runt frågor. Det är ett bra sätt att kanalisera visioner, att tänka lite större.
Ett tält, en borg och kreativitet mellan väggar. Ett cylinderhus, en vagn och en trave pinnar. En hattstuga, en hönsgård och en flygande uppfinnare. Stina Nilsson använder sig av kända karaktärer från barnlitteraturen som Ronja Rövardotter, Bamse och Mumin, för att öppna upp för tankar om hur vi vill och kan leva istället.
– Vi dränks ständigt i budskap om konsumtion och om hur viktigt det är att bry oss om oss själva. Då kan det vara svårt att hitta vägar till inspiration för andra sätt att leva, säger Stina Nilsson.
Hon menar att det inte är kunskapen om miljöfrågorna som egentligen saknas utan inspirationen och kraften att agera och förändra.
– Vi vet redan tillräckligt mycket om miljön, men har olika strategier för att blunda för det som händer omkring oss. Min förhoppning är att Framtidsveckans besökare ska hitta den inspiration och vilja att förändra.
