Antalet tankställen och mataffärer på landsbygden blir färre för varje år och avstånden mellan befolkning och service ökar. Över 400 butiker och mackar har lagts ner sedan 2009.
I en ny rapport har Tillväxtanalys kartlagt tillgängligheten på kommersiell service i alla län. Det visar sig att i Jämtland och Västerbotten har antalet personer som har 40 minuters bilresa eller mer till närmsta livsmedelsbutik nära fördubblats. I Dalarna har de med 30 till 40 minuters resväg blivit dubbelt så många. Norrbotten är det län där flest har längst att åka, både för att handla och tanka.
– Många som jobbar eller vistas på en annan ort kan lösa det när närmaste butiken läggs ned, men för andra som inte har den möjligheten kan det bli besvärligt, säger Peter Malmsten analytiker på Tillväxtanalys.
I hela landet finns runt 250 000 som måste åka mellan 10 till 20 minuter för att tanka, vilket är en ökning med drygt 12 000 personer. Flest mackar har slagit igen på landsbygden i Skåne och Västra Götaland, med 36 respektive 24. Men även om det till antalet är flest kan färre nedläggningar i glesbygd få betydligt större konsekvenser för tillgängligheten.
– Tillgång till service är en förutsättning för tillväxt. Går det inte att tanka bilen eller handla mat inom rimliga avstånd är det svårt för en bygd att vara attraktiv för människor, företag och besökare.
Det sa näringsminister Annie Lööf när regeringen i början på året presenterade en statlig utredning av stödet till kommersiell service i glesbygd. Vad utredningen kommer fram till ska presenteras om ett år.
Men nedläggningstrenden är ingen nyhet utan den har pågått i flera decennier. Under de senaste två åren har takten dessutom ökat.
– Utvecklingen är inte linjär utan den går upp och ned och varierar över landet. Det är därför inte säkert att det fortsätter öka i år. Men klart är att antalet minskar hela tiden, säger Peter Malmsten.
Nuvarande regionalt stöd, för investeringar och insatser för att öka försäljningen, är avgörande för butikernas överlevnad men inte tillräckligt, menar Peter Malmsten på Tillväxtanalys.
– Det hade sett ännu dystrare ut annars. Det finns många län som gör bra insatser, men det här stödet kan aldrig rädda en butik som är helt på fallrepet.
Avgörande i dag för om en butik ska överleva är istället de boendes engagemang och köpvilja. Byaföreningar som ordnar stödfester, ideella arbetsinsatser och gemensamt ägande kan många gånger rädda ortens affär.
– De flesta handlar ändå mest i stan, men vinsten med en lokal butik är större än att kunna köpa mat, säger Jonas Jernberg på Länsstyrelsen i Östergötland.
Tillsammans med forskare på Linköpings universitet har Östergötlands länsstyrelse och Tillväxtverket undersökt de samhällsekonomiska effekterna av nedläggningen av en lokal butik. Där framkommer att de undersökta butikerna skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma även om de subventionerades med 10 000 – 70 000 kronor i månaden. Beräkningarna baseras bland annat på analyser av enkätsvar från boende på orter som mist sin sista affär. Uträkningar av deras kostnader för resande, miljöpåverkan, tidsanvändning och livsmedel ligger till grund för resultatet.
Närheten till att handla är det främsta skälet att vilja ha kvar den lokala butiken, men i enkäterna framkommer också att många ser affären som en mötesplats och viktig för den sociala gemenskapen. Det visade sig också att ungefär hälften var beredda att betala en hundring till en konsumentförening varje månad för att stödja butiken.
– Affären ses som symboliskt viktig för att bygden hålls levande, säger Jonas Jernberg.
