De vill säkerställa vattentillgången till Bästeträsk på Gotland. Därför har miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun överklagat Mark- och miljödomstolens dom om kalkbrytning. Överklagar gör även Naturskyddsverket och länsstyrelsen, samt flera miljöorganisationer.
Efter domen att Nordkalk ska få bryta kalk i Ojnareskogen på norra Gotland blev det starka reaktioner. En enad miljö- och hälsoskyddsnämnd överklagade beslutet eftersom den tycker att det känns osäkert. Nämnden menar bland annat att Nordkalk släpper ut orenat vatten i Östersjön.
I överklagan står det även att endast drygt 20 procent av allt vatten som hämtas från Bästeträsk kommer tillbaka. Miljö- och hälsoskyddsnämnden menar att domstolen inte har bedömt konsekvenserna om vattnet skulle försvinna från insjön.
– Bästeträsk är vår regionvattentäkt. Vi har planer att ta ut vårt vatten därifrån och är det för lite vatten får vi inte det, vilket är problematiskt eftersom vi redan har dåliga förutsättningar att få rent vatten, säger Isabel Enström som är ordförande för miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Enligt Naturvårdsverket borde tillstånd aldrig ha beviljats då det finns för många kunskapsluckor. Verket menar att om domen vinner laga kraft finns det risk för att Sverige bryter mot miljöbalken där det står att försiktighetsprincipen alltid ska gälla.
Naturvårdsverket menar också att domstolen inte lagt någon vikt vid efterbehandlingen av området där kalkbrytning ägt rum, utan menade att det är en fråga för framtiden.
– Efterbehandlingen utgör en del av täktverksamheten, och den måste därför prövas samtidigt som denna, vilket inte har skett, säger Torunn Hofset som är miljöjurist på Naturvårdsverket.
I Mark- och miljödomstolen framfördes även kritik från Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen i Gotlands län, Artdatabanken och tre professorer i hydrogeologi. Domen har även överklagats av Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen som bland annat menar att det är orimligt att låta Nordkalk bryta kalk utan att ha en efterbehandlingsplan.
