Startsida - Nyheter

Svenska värmeverk är beroende av sopimport

600 000 ton sopor ska eldas i det nya värmeverket som håller på att byggas i Linköping. Att bränna avfall är populärt – kapaciteten är betydligt större än mängden sopor och Sverige importerar därför mer och mer.

Linköpings nya kraftvärmeverk håller på att växa fram. Markarbetet är gjort, plattan är på plats och bunkern där pannan ska stå reser sig högt över marken. Till sommaren ska pannan lyftas in och hösten 2015 beräknas den tas i drift på prov – för att sedan köras igång på riktigt under våren 2016.

– Linköping växer och därmed även energibehovet. Det här är också ett steg i att minska vår användning av fossila bränslen, säger Mile Elez, chef för Tekniska verkens division energi.

Det nya kraftvärmeverket beräknas kosta drygt en miljard kronor och ska producera värme motsvarande 25 000 villors årsbehov. Tekniska verken i Linköping är inte ensamma om att satsa på nya avfallspannor just nu. Företag inom el-, gas- och värmeverkssektorn beräknas investera nära 40 miljarder kronor i år, enligt ny statistik från SCB.

Förra året invigdes sopeldade pannor i Västerås, Helsingborg och Sigtuna. Nu finns det 34 anläggningar runt om i Sverige. Mile Elez erkänner att konkurrensen är kännbar, i närheten finns kraftvärmeverk som bränner avfall i Norrköping, Finspång och Västervik och lite längre iväg i Jönköping.

– Behandlingsavgiften har halverats på tio år.

Det är den avgift som de som levererar sopor till verket får betala och resultatet av att flera kraftvärmeverk nu tar emot avfall.

Men någon brist på sopor råder inte, enligt Mile Elez.

– Vi har tillräckligt med bränsle och utanför våra gränser finns det många länder som inte kan hantera sitt avfall.

Sverige importerade 555 000 ton sopor under 2012, främst från Norge men också från bland annat Storbritannien, Nederländerna och Italien. En rapport som branschorganisationen Avfall Sverige har gjort visar att en ökad sopimport är nödvändig för att mätta de pannor som finns. 2020 kan de avfallseldade verken tillsammans ha en överskottskapacitet på två miljoner ton sopor. Beräkningarna bygger på att både materialåtervinningen och sorteringen av matavfall ökar enligt de nationella mål som finns. Samt att de förväntade utbyggnationerna genomförs.

– Det är bra att vi kan hjälpa andra länder att inte deponera, säger Mile Elez.

Men alla håller inte med. Både forskare och miljörörelsen har uttryckt farhågor kring att Sverige stoppar upp utvecklingen i andra europeiska länder genom att erbjuda ett lätt alternativ för att bli av med avfall.

– Vi kan inte ta emot mer än någon promille av alla sopor i Europa och då hindrar vi inte någon kapacitetsutbyggnad, säger Mile Elez.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV