Politiken i Bryssel fattar beslut om strategier som ska utveckla Europa – men det är hos oss i lokalsamhället som verkstaden sker! Därför är det viktigt att vi på gräsrotsnivå gör våra röster hörda och visar vilket Europa vi vill ha. Det skriver Hela Sverige ska levas två ordföranden.
Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. För många ligger EU och EU:s institutioner långt, långt borta. Men all utveckling är lokal – även den globala – och ska utveckling ske måste lokalsamhället vara med. Beslut som fattas i Bryssel påverkar vår vardag såväl i stad som på landsbygden i Sverige.
För oss som arbetar med utveckling på landsbygden är det väldigt tydligt hur stort inflytande EU-parlamentets beslut har på vår vardag och hur intimt sammankopplade vi verkligen är. I både Sverige och resten av EU går det att söka pengar från det så kallade Landsbygdsprogrammet till olika projekt, bredbandsutbyggnad, servicepunkter, med mera, för att skapa bättre förutsättningar för sysselsättning och jobb på landsbygden. Medel från detta program är ofta enda möjligheten till satsningar då traditionella finansinstitut bidrar i liten skala till utveckling på landsbygden, och hur mycket pengar vi får och hur de fördelas har stor betydelse för den svenska landsbygden. Landsbygdsprogrammet finansieras av både EU och Sverige och prioriteringarna som görs inom det måste godkännas av EU.
Vi vill leva i ett EU som är inkluderande för alla – på samma sätt som vi vill leva på en landsbygd som präglas av mångfald och tillgänglighet. Hur ser vi då bäst till att EU-parlamentet inte fylls av partier med en rasistisk eller exkluderande agenda? Runt om i Europa ser vi politiska grupperingar som växer fram, som organiserar sig över nationsgränserna och som står för andra värderingar än öppenhet och solidaritet. Ibland är de öppet rasistiska. Genom ett aktivt val till EU-parlamentet kan vi stödja andra krafter och motverka att de får ett starkare politiskt fotfäste.
Klimatfrågan är en annan fråga som inte känner några gränser. Inom EU diskuteras nu det så kallade Klimat- och energipaketet, som rör de målsättningar som sätts för att långsiktigt minska koldioxidutsläppen, öka andelen förnyelsebar energi och bli bättre på resurseffektivitet. Hur kan vi påverka dessa målsättningar och se till att de sätts än högre och blir än mer ambitiösa?
Det här är inte frågor som bara rör en elit långt ifrån oss – de rör oss alla. Hur mycket pengar ska gå till lokala projekt för arbete och kultur på landsbygden via Landsbygdsprogrammet? Ska murarna längs EU:s gränser som hindrar utomeuropeiska medborgare från att ta sig hit rivas eller byggas högre? Vilka konserveringsmedel ska få användas i vår mat? Vilka partier som får majoritet i EU-parlamentet kommer att ha stor betydelse för de mål och policys som kommer att sättas på europeisk nivå och hur de kommer att efterföljas.
Att gå och rösta i valet till EU-parlamentet är en demokratisk rättighet som inte skiljer sig alltför mycket från våra nationella val. Det kan ibland vara långt avstånd till beslut från ett kommunfullmäktige, ett landsting och en riksdag, men vi går ändå och röstar. Vi är en del av EU och EU påverkar oss. Det spelar roll om vi har en konservativ eller en radikal majoritet i EU-parlamentet, därför att de beslut som tas där är bindande även för Sverige. Vare sig vi är för eller emot EU-projektet är Sverige en del av det – och genom att rösta i EU-valet tar vi ställning för vilken politik vi vill ha och hur vi vill att Europa ska förhålla sig till resten av världen. Även på mindre orter nås vi av EU:s bestämmelser och vår lokala verklighet är sammanbunden med Europas politik. Så – gå och rösta! EU-valet har med oss alla att göra.
