Fyra konstnärer. Fyra helt olika konstnärliga teman, i fyra tidigare dieselbunkrar på ett nedlagt skjutfält. Så skulle man kunna sammanfatta utställningen Nedslag som genomfördes i slutet av maj på P18:s tidigare övningsfält söder om Visby.
– Vi ville bort från den traditionella konstscenen och finkulturen. Vi ville göra konst som är mer lättillgänglig för alla. Det blir också en väldig kontrast mot det militära, säger Catharina Ampler om att välja bunkrar som platsen för en konstutställning.
Råhet och uppriktighet i vaxdukar
Catarinas utställning består av tjocka ofärgade vaxdukar som hänger från bunkerns tak. Installationen påverkar ljudet inne i bunkern. Hon kallar sin installation för Maktrelationer men säger att verket i sig inte har något namn.
– Jag vill åt en råhet och uppriktighet i mina material. Jag vill att betraktaren ska kunna komma in och göra sin egen tolkning samtidigt som man omges av ljudet.
Barbiedockor och överflöd
Wictoria Prenell visar en träskulptur som är en del av hennes utställning Crucifying beauty.
– Jag har under en längre tid funderat över våra kroppsideal och hur påverkade vi blir av dessa. Jag tänker tillbaka på de första skulpturerna som människan skapade. Där värdesatte man överflödet, berättar hon.
– Detta är min hyllning till gudinneformen, till moder jord, till överflödet.
I Crucifying beauty ingår också Barbiedockor, levande ljus och ett träkors, men Wictoria säger att korset i hennes utställning inte har en religiös betydelse.
– I dag ska allting vara så tillrättalagt och passa in i formen, men det har inget värde. Varför ska man bedöma skönhet och sträva mot ouppnåeliga ideal?
Vem var Jesus?
Nils Titus Östbrant visar runt bland oljemålningar som visar scener ur Jesus liv.
– Det mest genomgående med vårt samhälle är att vi lever i ett kristet land. Jag känner väldigt starkt att jag vill värna de kristna idealen, säger han.
I en bild som ska visa den sista måltiden porträtteras Jesus med armarna över några av sina sina lärjungar.
– Är det vänskaplighet eller en maktposition vi ser i bilden?
Nils förklarar att han vill väcka frågor och tankar med sina målningar. Till höger i samma bild finns Judas, med en gloria runt huvudet.
– Är han god eller ond?
I målningen Gudinnan ställer Nils frågan om Gud är en man eller kvinna, eller kanske könlös.
En accelererande kraft rakt ner i det undermedvetna
Även Elisabet Lydia-Maria Kedziora väcker frågor kring kön med sina målningar.
– Jag möter reaktioner från många människor som frågar vilken man det är som har målat detta. Jag tror att det är kraftfullheten som gör att många per automatik utgår ifrån att det är en man som är konstnären och blir förvånade när en ung kvinna tar den platsen.
Elisabet Lydia-Maria Kedzioras målningar är färgstarka och kraftfulla, där en mängd naturinspirerade, surrealistiska geometriska mönster återges i en kavalkad av kontrasterande ljusa och mörka färger.
– Jag gör nedslag i min undermedvetna domän. Det är en accelererande kraft rakt ner i mitt undermedvetna. Ljus och mörker existerar samtidigt. Först när jag accepterar det goda och det mörka så blir jag hel.
Fortsättning kan följa
Besökarna var många under de fyra dagar som utställningen pågick och planer finns på en ny utställning i bunkermiljö redan nästa år.
Elisabet och Nils planerar dessutom en ny utställning, Undergången går över, i en ruin i Visby i oktober.
