Om kampen mot kalkbrott i Ojnare skriver Malin Norrby och Mose Agestam från kolonierna.se.
Ibland kan det kännas hopplöst. När röjsågarna viner och poliser bildar kedja runt dem. När en sitter i en tall för att skogen inte ska huggas och vattnet förgiftas, men de hugger träden runtomkring. När domstolar säger ja till kalkbrytning i Ojnare. Vi fortsatte ändå! Vi skrev insändare, pratade med politiker och media. Vi bodde i skogen och lärde känna livet där. Vi gjorde film och spred info om vad som hände. Vi överklagade domstolsbeslut och blev bortburna av poliser. Alla gjorde inte allt, men det fina var att alla kunde göra något.
Domstolarna har sagt både ja och nej i snart tio år. När bolagen hade ett ja litade vi inte på att det var rätt beslut utan satte oss i vägen för maskinerna. Lag är inte lika med rätt, även om rättssystemet skulle säga det. Hade vi inte varit där, i vägen, hade de kunnat hugga hela skogen. Vi stoppade dem. Nu har en domstol sagt att det hela ska utredas igen. Det betyder inte att skogen är säker, att gaffelfibblan kommer fortsätta finnas till eller att vi inte behöver dricka vatten från fastlandet eller Östersjön i framtiden. Men det ger oss mer tid. Mer tid att tänka över vad vi ska satsa på. Är det rent vatten eller industrijobb vi behöver? Biologisk mångfald eller svenskt stål? Framtidstro eller snabba cash? Minskat användande, återvinning och återanvändande, eller resursutvinning ur marken?
Det ger oss tid att fundera.
Är vi högre stående än annat liv? Ska vi förtrycka jorden? Ska ”resurser” tas från utkanterna-kolonierna-periferin, in till centrum-städerna-västvärlden? Är vi människor i väst viktigast i världen? Ska allt omformas till vår ära?
Eller ska vi tillsammans slänga grus i maskineriet och ta en annan stig till en framtid av liv och frihet?
I förra veckan kom beskedet att Mark- och miljööverdomstolen ska pröva tillstånden för Nordkalk och Svensk Mineral att bryta kalk i anslutning till Ojnareskogen på Gotland. Tidigare i år sa mark- och miljödomstolen ja. Sommaren 2012 hölls ett stort protestläger i Ojnare för att stoppa avverkningarna av skogen. På hösten för två år sedan togs ärendet upp av Mark- och miljööverdomstolen som då bestämde att hela tillståndsprocessen skulle göras om, vilket är det som nu sker.
