Nu avsätter Umeå kommun mark för tillsammansodlingar. Bakom initiativet står ideella krafter. Landets Fria Tidning har träffat Emma Haraldsson och Elin Magnusson som båda är engagerade i stadsodling. I mars var de med och arrangerade den välbesökta fröbytardagen, och nu verkställer de planer för framtida stadsodlingsprojekt i staden.
– Vi tittar på mark just nu och det verkar positivt. Det kommer antagligen att hamna i Ersboda eller i Karlshem. Tanken är att plantera träd och buskar och prova att odla grönsaker med olika metoder. Några vill kanske bygga växthus eller jordkällare och andra driva kafé. Det ska vara en plats som är skön att hänga på även om man inte vill odla, säger Elin Magnusson.
I dag har kommunen avsatt mark för stadsodling i Broparken, där det odlas grönsaker och örter av ett nätverk med stadsodlare, men Elin Magnusson tycker inte att det räcker.
– Det känns som att de är där lite på nåder av kommunen, att det är en utställning som ska visas upp på något sätt.
Istället önskar de sig ett långsiktigt och ambitiöst projekt som kan bidra till en omställning i länet.
– Det behövs odling på många nivåer här omkring Umeå. Att vi lär oss vad vi kan odla och att det faktiskt går att få bra skördar i Västerbotten, och att vi upptäcker vad som växer vilt runt omkring oss. Vi behöver öppna ögonen för att närma oss maten och titta på var den faktiskt kommer ifrån, säger Emma Haraldsson.
Västerbotten har en lång tradition av kött- och mjölkbönder, medan antalet bönder som odlar spannmål och grönsaker har legat i underkant. Men de senaste åren har allt fler gårdsbutiker och verksamheter med småskalig odling vuxit fram, något som syns bland annat i intiativet Min farm som distribuerar grönsaker från lokala odlare.
– Det finns en stark koppling mellan stad och land i Umeå. När vi arrangerade en permakulturdag i vintras var det jättemånga som dök upp, från de som var väldigt engagerade i permakulturodling till personer som vill bevara växter eller bara gillar blommor, säger Emma Haraldsson.
Just den här mångfalden och nätverkandet tror de båda är viktigt för att odlingskulturen och stadsodlingen ska växa i Umeå.
– Odling är ett perfekt sätt att mötas på, det kan verkligen koppla ihop människor med olika bakgrund, åldrar och erfarenheter, som har odlingen gemensamt. De som har bakgrund i andra länder har en massa kunskaper som de kan lära ut, odlingstips som även fungerar bra här.
De menar att det är lätt att känna sig ensam i staden och att möjligheterna att träffa andra människor ofta kretsar kring konsumtion, som shoppingcenter, fik och restauranger.
– I dag pågår det en kamp om det offentliga utrymmet i Umeå. Det finns starka krafter som vill att det främst ska vara enkelt att ta sig in i affärer. Man har satsat på att bygga och renovera hotell, gallerior och affärer där man ska gå och handla, säger Elin Magnusson.
Det pågående kulturhuvudstadsåret har fått mycket kritik från gräsrotsorganisationer och alternativa kulturgrupper, just för att satsa på verksamhet som främst ska dra in pengar. När Apberget, den mest kända samlingsplatsen för demonstrationer, revs för att göra plats för den nya gallerian Utopia ledde det till stora protester.
– Samtidigt har det uppstått mycket motreaktioner ur det, som allmänningskaféer, skapande verkstäder, cykelverkstäder och så vidare. Det finns mycket gräsrötter här som vill att mångfalden ska finnas och som ser att ett gott liv inte bara handlar om de kommersiella krafterna, säger Elin Magnusson.
När politikerna pratar om att Umeå behöver växa ihop och förtätas är det viktigt att även satsa på de gröna ytorna och att skapa andrum menar hon, något som Emma Haraldsson håller med om.
– Det är viktigt att de gröna stråken hänger ihop och hittar varandra, annars blir det som gröna öar och då försvinner de i den övriga stadsmiljön. Parker är en del av det, men mycket försvinner när de designas och ska göras så snygga. Då blir växterna mer som prydnad, vilket kräver mycket underhåll. Man måste tänka på hur man kan få in grönska på flera sätt.
De återgår till att fundera på hur stadsodlingen skulle kunna utvecklas i Umeå. Emma Magnusson har ordnat med kommunen så att några pallkragar kommer att placeras ut på hennes innergård, där de boende kan hjälpas åt att odla grönsaker och örter.
– Det är ganska lätt att få gehör för sådana idéer och jag hade velat se fler allmänningar med lådor. På Ålidhem finns det mycket blomlådor i dag där det ofta mest växer ogräs. Kanske går det att odla örter där istället, och sätta ut en skylt om att alla får ta vad de vill ha.
Hon skulle också vilja se en Stadsodlarnas marknad, på samma sätt som det finns en Bondens marknad.
– Stadsodlarna kan visa upp att de finns och tjäna lite pengar på det de har odlat. Och så är det en chans att visa hur vikigt det är att odla i staden och att det kan rymma så mycket. Allt från att flytta till en gård till att odla i en kruka på balkongen eller skörda på en allmänning eller ett koloniområde.
