Under många år har Jenni Laiti stått i fronten för den samiska rättighetskampen. Nu gästar hon Sápmi pride för att tala om hur kampen om gruvan i Gállok och hbtq-personers rättigheter hänger samman.
När Jenni Laiti var 16 år började hon engagera sig politiskt i en samisk ungdomsorganisation. Hon växte upp i norra Finland i en familj där politiskt engagemang var viktigt. Redan som barn lärde hon sig vikten av att ta ansvar i livet, någon som är självklart för henne än i dag. Under flera år har hon stått på barrikaderna i den samiska rättighetskampen. Bland annat genom att protestera mot gruvplanerna i Kallak, Gállok på samiska, nordväst om Jokkmokk. I helgen håller hon en workshop om samisk aktivism under Sápmi pride.
– Jag ska bland annat prata om hur man jobbar med att få ett fritt liv. Vi ska diskutera kring vilka vi är, vilka vi får vara och hur vi blir sådana människor som vi själva vill vara, säger Jenni Laiti.
Jenni Laiti menar att flera rättighetskamper pågår samtidigt med liknande argument, oavsett om det rör sig om samers eller hbtq-personers rättigheter. Därför tycker hon att det är viktigt att diskutera och organisera sig tillsammans. Hon menar att kamperna går hand i hand och därför är det självklart för henne att delta under Sápmi pride. Något hon tycker är viktigt att föra fram är hur engagemang kan se olika ut.
– Alla behöver inte stå i fronten och strida, man kan utföra kampen på så många olika sätt. Skriva, debattera, vara aktiv i sociala medier, upplysa människor eller skänka pengar. Det finns mycket som varje person kan göra och det är bara att hitta sitt sätt att engagera sig på, förklarar Jenni Laiti.
Jenni Laiti tar upp hur koloniseringen av Sápmi pågår i allra högsta grad än i dag. Hon menar att både samerna som folk och marken de levt på sedan långt tillbaka behandlas respektlöst av den svenska staten. Något hon vill förmedla till de queera samer som lyssnar på henne under helgens festival är att det är upp till dem som samer att ta kampen för sina rättigheter.
– Om vi samer vill existera och leva vidare så måste vi vakna till och börja jobba för att få våra rättigheter. Ingen annan kommer att göra det. Vi kan inte bara sitta hemma och lägga ansvaret på någon annan. Därför tycker jag att det viktigaste är att samerna själva tar upp kampen.
Sedan åtta år tillbaka är Jenni Laiti bosatt i Jokkmokk. I början av oktober sade länsstyrelsen i Norrbotten nej till en gruva i Gállok i ett yttrande till gruvmyndigheten Bergsstaten. För Jenni Laiti och andra rättighetsaktivister är det ett steg i rätt riktning. Kampen om gruvan i Gállok var till en början en naturskyddsfråga men har blivit en kamp om samiska rättigheter.
– Kampen om gruvan har öppnat ögonen på folk. Jag hoppas att vår engagemang kan inspirera andra och visa att man kan vara aktiv och göra motstånd och på så vis förändra saker, säger Jenni Laiti.
I hennes ögon är Jokkmokk den perfekta platsen för kampen om samers rättigheter. Det är ett starkt samiskt område med många samebyar, många samer i allmänhet och ett starkt symboliskt samiskt område.
– Gruvkampen här i Jokkmokk är ett konkret exempel på den orättvisa vi vill uppmärksamma och förändra. De svenska politikerna och regeringen måste börja prata om samiska rättigheter och ge oss våra rättigheter och sluta exploatera vår mark. Det är dags för en riktig debatt, avslutar Jenni Laiti.
