Landsbygdsstrateg Christel Gustafsson på Jordbruksverket ser en fara i att landsbygdsfrågor görs till särintressen. Men tycker samtidigt att det är nödvändigt att lyfta fram dem separat.
Attityden till landsbygden och att staden är norm i vårt samhälle är de riktigt stora utmaningarna för att utveckla hela landet, menar Christel Gustafsson.
– Lyckas vi inte bryta det spelar det ingen roll hur mycket pengar som satsas. Det blir svårt att utveckla landsbygden så länge stad och land ses som frikopplade från varandra.
Genom att öka kunskapen, hålla frågorna uppe på agendan, debattera dem och reagera när folk förminskar landsbygden hoppas Christel Gustafsson att stadsnormen ska kunna brytas.
– Jag läste nyligen en tidning där en skribent skrev om en numera mäktig person och uttryckte sin förvåning över att den hade kunnat lyckas så bra trots att den kom från en bondhåla. Både ordval och förundran över att man kan bli något om man är från ett litet ställe är ganska talande för hur landsbygden beskrivs.
Christel Gustafsson tycker att landsbygdsfrågor debatteras mer nu än tidigare valår. Men politikerna pratar gärna om det som ett avgränsat område för att sedan gå vidare för att tala om något annat – då med det självklara stadsperspektivet.
– Landsbygdsfrågorna får inte uteslutas i den övriga politiken. Utan landsbygden är beroende av vad som händer på andra områden som till exempel skolan, jordbrukspolitiken eller äldreomsorgen.
Så länge staden är en sådan självklar norm kan det behövas att frågorna också lyfts fram separat för att landsbygden inte ska glömmas bort menar hon. Men målet är att frågan ”Hur påverkar det här beslutet landsbygden respektive staden?” ska ställas vid alla politiska beslut och även när dessa ska förverkligas.
– Lagstiftning kring avlopp, friskolor eller reseavdrag kan få helt olika konsekvenser i staden och på landet. Det är ju bra om man gör den analysen innan beslutet fattas. Och att man i möjligaste mån också söker hitta vägar som ger både land och stad möjlighet att utvecklas.
