De etablerade universiteten får drygt 90 procent av de statliga medlen för att bedriva forskning. Samtidigt går 75 procent av pengarna till storstadsregionerna. Det är problematiskt för de mindre städerna som både mister forskningsmöjligheter och studenter.
De unga universiteten som i dag utbildar många socionomer, ekonomer och ingenjörer samt en majoritet av lärare och sjuksköterskor vill öka sin forskningskapacitet. Därför går de fyra universitetsrektorerna från Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet nu samman för att få mer ekonomiska resurser till sina respektive lärosäten. Rektorerna menar att ökade anslag skulle göra så att forskarutbildad personal skulle finnas i hela landet och att Sverige då skulle bli en starkare och bredare kunskapsnation.
– Vi vill forska mer inom yrkesutbildningar som till exempel socionomer, civilekonomer, sjuksköterskor och lärare, säger Åsa Bergenheim som är rektor på Karlstads universitet.
Men staten fortsätter att satsa de stora resurserna på den forskning som bedrivs på de äldre universiteten och som finns i storstadsregionerna.
Att forskningen får så stor plats i våra storstäder kan få förödande konsekvenser menar Staffan Bond, som är verksamhetsansvarig på organisationen Hela Sverige ska leva. Men han är inte förvånad eftersom han märker att politiker alltmer väljer att satsa på de få universitet som anses ligga i topp. Ett problem han ser är att studenter lämnar sina hemkommuner och söker sig till storstäderna.
– De lämnar inte bara sina städer utan hela regioner, vilket i sin tur leder till att attraktionskraften i de samhällena minskar, säger Staffan Bond.
I år fick de fyra tidigare nämnda universiteten mellan 200 och 300 miljoner kronor vardera i forskningsanslag från staten. Lärosätena vill ha en förstärkning på åtminstone 100 miljoner kronor var för att ha möjlighet att bedriva forskning i den grad de vill.
Lars Olof Mikaelsson arbetar på universitets- och högskoleenheten vid utbildningsdepartementet, han menar att lärosäten med höga forskningsanslag även har större möjligheter att få bidrag från EU eller andra forskningsintressenter då skolorna själva kan lägga in pengar i forskningsprojekten. Detta säger även statistik från Universitetskanslersämbetet som visar att Lunds universitet som får drygt 2 miljarder kronor i forskningsanslag hade cirka 4 miljarder kronor som total intäkt för sin forskning år 2012. Ett höjt forskningsanslag skulle därför gynna de unga universitetens forskningsverksamhet avsevärt mer än de pengar lärosätena efterfrågar från staten.
– Ja så är det, om vi söker externa bidrag så kräver de en medfinansiering av oss, säger Åsa Bergenheim.
Lars Olof Mikaelsson vill inte kommentera på vilka grunder som forskningsanslagen fördelas, utan menar att det är politiska beslut. Utbildningsminister Jan Björklund har tillfrågats om prioriteringarna, men har inte återkommit med svar innan tidningens pressläggning.
