Bengt Johannisson har forskat om socialt entreprenörskap i över 30 år. Även om företagsformen har sina utmaningar tror han att dess framtid är ljus. Just nu är han med och startar ett nätverk för sociala företag i Kronoberg för att öka deras samarbete och främja innovationer.
Bengt Johannisson är seniorprofessor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet i Växjö och var bland de första i världen att forska kring socialt entreprenörskap när han började omkring 1979. På senare år har han tittat mycket på kooperativet Macken i Växjö, som Landets Fria skrev om i nummer 43 förra året. Han är även ordförande i Mackens vänner, en stödorganisation till Macken.
Ett av de områden som han har studerat är svårigheterna inom socialt entreprenörskap.
– Min slutsats var att det är mycket mer komplicerat och utmanande att driva sociala företag än kommersiella. De flesta förstår inte det. Dels är uppdragen mer varierande och svårare att kontrollera. Dels bygger sociala företag på en väl utvecklad inre demokrati. Beslut måste förankras.
Sociala företag är ofta ett sätt att integrera personer i arbetsmarknaden som annars haft svårt att få jobb, förklarar Bengt Johannisson. Då är det viktigt för arbetsköparen att vara särskilt hänsynsfull mot de anställda. Dessutom är hela poängen med sociala företag att de möter olika behov som uppstår i samhället. Det gör att företagen måste vara extremt flexibla i vad de ägnar sig åt och får mycket svårare att planera.
En annan utmaning för sociala företag är vad han kallar ”explosionsrisken”. Eftersom sociala företag kräver ett stort engagemang och ofta tar på sig nya uppdrag, finns det en stor risk att verksamheten blir spretig. Det kan göra att medarbetare blir utbrända eller lämnar verksamheten. När arbetet bygger mycket på ideella krafter blir det också sårbart, eftersom volontärer när som helst kan sluta. Macken har försökt att motverka detta genom att utveckla nya rutiner och förstärka administrationen efter hand.
Bengt Johannisson har just dragit igång ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt som handlar om hur innovationer kan främjas inom socialt företagande. Det ska bli ett nätverk för omkring 50 sociala verksamheter i Kronobergs län. En förhoppning är att de genom samarbete lättare ska kunna vinna offentliga upphandlingar. En annan är att länets kanske mest kända sociala företag, Macken, ska kunna hänvisa en del förfrågningar till andra i nätverket, så att uppdragen stannar bland de sociala företagen istället för att hamna hos kommersiella aktörer.
Projektet ska så lägga grunden för ett socialt regionalt innovationssystem. Tillsammans med studenter vid universitetet kommer några sociala initiativ att utvecklas särskilt och evenemang kommer att anordnas för att ge inspiration till nya sociala innovationer. Slutrapporten ska vara klar i december.
Han tror att behovet är stort av socialt entreprenörskap, både för att skapa jobb och för att göra sådant som privat och offentlig sektor inte klarar.
– Sociala företag är särskilt duktiga på att ta tillvara resurser inom olika sektorer. I framtiden kommer det att behövas, till exempel inom äldrevården på landsbygden. Unga som kan arbeta flyttar till städerna och därför kommer frivilliga att behövas för att ta hand om de äldre. För att mobilisera resurser behövs organiserade frivilliga krafter.
Han lyfter gärna fram hur socialt entreprenörskap kan främja företagsamhet i stort.
– Socialt entreprenörskap tydliggör att företagsamhet är något som alla är förmögna till när det behövs, och det behövs i samhället. Jag tror på sikt att det kan aktivera folk att ta fler egna initiativ, till exempel att starta egna, kommersiella företag. Andelen pensionärer som startar företag har gått upp i Sverige och sociala företag kan driva på den utvecklingen.
– Slutsatsen för mig är att vi kommer att behöva mer socialt företagande. Och det kommer att krävas en större beredskap hos människor i gemen att engagera sig på det här sättet. Alla har något att bidra med. Jag har intrycket att många pensionärer som jag själv är i hyfsat fysisk trim och har kunskaper som kan nyttiggöras. Socialt entreprenörskap är ett sätt som det kan göras på, avslutar han.
