Det är nu landsbygden börjar blomma – i dubbel bemärkelse

Unga vill inte komma tillbaka till en kommun där de inte hade inflytande, skriver Ina Jacobsen.

”Som ungdom vill man inte komma tillbaka till en kommun där man inte hade något inflytande.”

Jag nämnde i min förra artikel att jag skickade runt en enkät bland vänner och bekanta där frågorna handlade om landsbygdsnormen. Så här i efterhand, efter att ha besökt politikerveckan, ser jag en röd tråd som jag inte skådat lika glasklart förut; det handlar om inflytande. Man vill påverka sin omgivning. Man vill känna att man kan vara med och bestämma var parkbänkarna ska stå och när gatuljusen ska vara tända. Undertecknad berättade för de medverkande politikerna under vårt event under politikerveckan att det gäller att möta ungdomar på deras villkor, möta dem under deras förutsättningar. Att delta i ett kommunfullmäktigemöte är absolut inte rätt start för att få en ungdom politiskt intresserad och engagerad. Fika med politiker? Politikerträff vid skejtrampen? Mina idéer som jag mer än gärna delar med mig av.

Under Almedalsveckan hade Özz Nûjen ett uppträdande med sin show Statsminister Özz Nûjen där han blandade humor med allvar och där han pratade väldigt mycket om politik så att man förstod, på ett sätt som jag tror tilltalade och lockade ungdomar. Jag skulle helt klart rösta på Özz om han skulle ställa upp i det parti som han inför kommande val skänkte en angenäm summa pengar till.

Nåväl, åter till eventet där en annan fråga dök upp, ”det finns inte något att göra på landsbygden”. En kollega och vän, som jag vet är en mycket ambitiös och driven person, flyttade ifrån sin kommun eftersom det helt enkelt var tråkigt på landsbygden.

Men om vi gick samman, om vi hjälpte varandra och stöttade varandra och stannade kvar skulle våra hemkommuner se så mycket bättre ut (och med vi syftar jag så klart på oss unga som besitter otroligt mycket potential). För om vi vill förändra storstadsnormen, kanske rent av förstöra den lite i kanten, så måste vi börja med oss själva och våra egna normer. Landsbygden är trots allt vårt hem, så jag uppmanar därför er alla att gå upp till kamp; nu ändrar vi på rådande normer och gör vår landsbygd till den bästa av platser att bo på!

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV