En omfattande studie av muslimska församlingar i Sverige visar att många församlingar mött motstånd av anti-islamska krafter. Forskare menar att i samband med omskakande internationella händelser blossar islamofobiska fördomar och även fördomsbrott upp.
40 procent av alla muslimska församlingar i Sverige har någon gång utsatts för hatbrott. Det visar ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet, som avslutades 2013, som även lyfter fram att hatbrott ofta sker i samband med dramatiska internationella händelser. Forskningsprojektet leddes bland annat av Klas Borell, professor i sociologi vid Högskolan i Jönköping, och han menar att utifrån flera studier från Europa och Nordamerika går det att dra slutsatsen att antimuslimska fördomar blivit mer omfattande sedan terrorattackerna den 11 september 2001.
– Antimuslimska fördomar har blivit vanligare, men vi måste ha i minnet att islamofobin har starka historiska rötter i vår del av världen. Däremot handlar det inte om en enkel, rätlinjig stegringsprocess utan om successiva opinionssvängningar. Dramatiska händelser, som terrorattackerna den 11 september, leder till att de islamofobiska opinionerna blossar upp för att därefter avta igen, förklarar Klas Borell.
Han poängterar att steget från att ha fördomar gentemot en viss grupp människor till att begå brott riktade mot dessa individer är långt. Men fördomarnas betydelse ska inte heller underskattas. Hatbrott är per definition fördomsbrott och fördomar bidrar på mer eller mindre indirekta vis till hatbrott.
Borell menar att i och med tillkomsten av den så kallade Islamiska statens, IS, terrorverksamheter har hotet mot muslimer ökat ytterligare.
– Av detta måste en viktigt slutsats dras: varje allvarligt försök att motverka spridningen av den så kallade Islamiska statens terrorideologi i Europa måste gå hand i hand med motstånd mot islamofobi.
Enligt Borell finns det verkligen anledning att se allvarligt på hatbrotten riktade mot muslimer och muslimska församlingar. Men hans studier har även visat att stödet för de mest utsatta församlingarna har fått en större bredd och intensitet i samband med hatbrotten.
– Hatbrott har paradoxala effekter med andra ord: de skrämmer människor, men leder också till att aktivera organisationer och enskilda som vill stödja muslimers rätt att fritt få utöva sin religion. Och en betydande majoritet av församlingsrepresentanterna anser att de oftast möts av tolerans och respekt i det svenska samhället.
