Världens första allsidiga globala energistudie visar att det är fullt möjligt att utforma ett energisystem som bidrar till ett hållbart samhälle – både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Den svenska professorn Thomas B. Johansson är en av redaktörerna och säger att lösningarna finns. – Den svåra frågan är hur vi får det att hända.
Global energy assessment (GEA) är den första undersökningen av världens energiförsörjning som även inkluderar faktorer som miljö, jordbruk, skogsbruk, teknik, hälsa, byggande och risken för konflikter. Frågorna som ligger bakom studien är till exempel hur energin ska räcka när både befolkningen och industrin växer, hur global uppvärmning och fattigdom ska minskas, hur energisäkerheten ska säkras mot kriser som peak oil eller spänningar i Mellanöstern, hur människors hälsa kan förbättras och hur konflikter och stora olyckor kan undvikas.
I rapporten konstateras att dessa frågor kräver förändringar i både det globala och de lokala energisystemen – och att det finns många olika kombinationer av resurser och teknik för energianvändning och energitillförsel som kan möta upp de här utmaningarna.
– Den svåra frågan är hur vi får det att hända, säger Thomas B. Johansson, professor emeritus vid Internationella Miljöinstitutet i Lund och en av rapportens fyra redaktörer.
Ett möjligt svar är att lägga mer fokus på så kallade ”multiple benefits”, alltså mångfaldiga fördelar. En av rapporternas slutsatser är nämligen att mer hållbara energilösningar ger många fördelar både lokalt och globalt.
– Moderna energilösningar, till människor som inte har det, har ett värde i sig, men de hjälper också till att minska utsläppen av växthusgaser. Dessutom blir kvinnors och barns situation drastiskt förbättrad när det gäller luftföroreningar inomhus. Multiple benefits gör många gånger att man kan motivera förändringar med skäl som är nära och lokala, istället för med argument om klimatförändringar, som känns långt borta både geografiskt och i tiden.
Han menar att resonemangen om mångfaldiga fördelar kan vara en lösning på en av de största svårigheterna i det internationella klimatarbetet, nämligen ländernas olika perspektiv.
– Jag tror att det var därför som COP 15 havererade. Industriländerna ville bara prata klimat men utvecklingsländerna ville också prata om fattigdom. Då gick det inte. Enligt GEA finns det lösningar som hanterar båda sakerna samtidigt.
Studiens övergripande slutsats är att det finns energisystem som stöder en hållbar utveckling, och att en sådan omställning är möjlig. Dock betonas att handling krävs nu, att politikerna måste se till att långsiktiga investeringar blir av och att samhället kommer att behöva göra vissa förändringar.
Det viktigaste att börja med är att öka energieffektiviseringen, så att mindre energi krävs för att uppnå samma effekter som i dag. Enligt beräkningarna i studien används 40 procent av världens energi i byggnader, varav tre fjärdedelar används till uppvärmning eller nedkylning. Med passivhusteknik kan energianvändningen för uppvärmning och kylning i en byggnad minskas med 90 procent eller mer.
– Tekniken finns. Investeringen är lite dyrare men driftskostnaden är en helt annan värld. Det tar inte särskilt lång tid att få tillbaka investeringen.
Renoveringen av miljonprogrammet är till exempel ett gyllene tillfälle att göra hyresbostäder till passivhus, menar han. Han tror att det är bra om privatpersoner ställer krav på passivhusstandard gentemot byggbolagen. Annat som individer kan göra är att tänka på sådant som vad vi äter och hur vi reser samt vara noga med att köpa energisnåla produkter som kylskåp och bilar.
– Det går inte att säga exakt hur vi ska göra, men det vi gör och hur vi förhåller oss till de här sakerna har betydelse.
Hur ser det ut om vi lyckas komma till det här hållbara samhället?
– Det ser nog väldigt likartat ut när det gäller hur vi lever, bor och beter oss. Men de bakomliggande systemen blir väldigt annorlunda, med laddhybridbilar, energieffektiva bostäder, inga avgaser och ett klimatsystem som förhoppningsvis inte har gått helt över styr innan vi är där.
COP 15 var FN:s internationella klimattoppmöte i Köpenhamn 2009.
Passivhus är byggnader som ”passivt” värms upp via solen, interna värmevinster och återvunnen värme i ventilationssystem. Konceptets två grundprinciper är att minimera värmeförluster och optimera värmevinster. Källa: Intressegrupp passivhus
